Hur kan jag stödja barnets stresshantering?

Barn i alla åldrar behöver hjälp av en vuxen för att komma över en stressig eller svår situation.

Hur utvecklas barnets förmåga att hantera stress?

En vuxen kan genom sitt dagliga agerande hjälpa barnet att utveckla sina stresshanteringsfärdigheter. 

De områden i hjärnan som ansvarar för stressregleringen fortsätter att utvecklas upp i tidig vuxen ålder. Övningen fortgår alltså under en lång tid.

Att kunna hantera stress har sin grund i självregleringsförmågan. Med självregleringsförmåga avses förmågan att reglera sina tankar, känslor och sitt beteende i stressiga situationer.

Barnets självreglering utvecklas långsamt, genom samreglering med hjälp av en vuxen.

Vad är samreglering?

Samreglering innebär att den vuxna tar på sig följande:

• att sätta ord på känslor och situationer.
• att erbjuda värme, förståelse och trygghet även när barnet har det svårt.
• att bygga upp en vardag som är tillräcklig förutsägbar, d.v.s. att samma saker tillräckligt ofta upprepas på samma sätt.
• att bygga upp en vardag där det är tryggt att växa och utvecklas.
• att själv fungera som förebild och visa hur man reglerar känslor och sitt beteende.

Samreglering ger barnets stressregleringssystem en möjlighet att utvecklas på en åldersanpassad nivå. Barnet lär sig även att man kan stå ut med och hantera svåra situationer.

Barnet behöver individuellt stöd

Även små barn skiljer sig åt när det gäller vilken typ av hjälp var och en har nytta av i stressiga situationer. Barn i olika åldrar behöver dessutom olika typer av hjälp.

Det är viktigt att försöka hitta sätt att lugna ner barnet som fungerar för just hen. I takt med att barnets självreglering förstärks behövs allt mindre samreglering.

Hur kan man som förälder stödja sitt barn?

Att stöda självregleringen genom samreglering

Barnet utvecklar sin självregleringsförmåga genom att öva tillsammans med en vuxen. Att börja med att öva på samreglering leder till att barnet att så småningom utvecklar en fungerande självregleringsförmåga.

• För att lugna ett barn oavsett ålder är det viktigt att den vuxna själv håller sig så lugn som möjligt. På så sätt signalerar hen för barnet att situationen är trygg. När den vuxna är lugn kan barnet lättare även själv lugna ner sig.
• Den vuxnas lugn förstärker och ökar barnets känsla av kontroll. Barnet lär sig att man kan möta och hantera svåra saker och känslor tillsammans, och att man inte behöver inte klara av allt själv.och att man inte behöver inte klara av allt själv.
• Det lönar sig inte att försöka föra långa samtal medan barnet har en stark stressreaktion, utan man ska i första hand försöka trösta och lugna ner hen. När barnet mår bättre och lugnat ner sig kan man återuppta samtalet.
• Barnet lär sig kommunikationsfärdigheter när hen märker att det är bättre att tala om saker och ting i ett lugnt tillstånd och inte då man är mitt uppe i ett känslosvall.
• Förmågan att lugna ner sig eller hålla sig lugn i en svår situation kan sätta förälderns egen känsloregleringsförmåga på prov. Alla föräldrar blir ibland mer irriterade än vad som är bra för barnet. Det är svårare att lugna ner sig om man själv är stressad, och därmed är det ofta viktigast och nödvändigt att minska på föräldrarnas stresstillstånd för att kunna hjälpa barnet.
• Tips för att reglera sin stress som förälder: Information till föräldrar med stress.

Även en förälder kan ibland behöva lite samreglering. Det lönar sig att våga söka hjälp utav närstående, någon annan som befinner sig i en liknande situation eller yrkespersoner.

Att trygga barnets relationer

Trygga relationer till vuxna som tar hand om barnets behov är den viktigaste skyddande faktorn mot de negativa effekterna av stress.

• Sträva efter att ha minst en vuxen i ditt barns liv som bidrar med stabilitet och positiva, trygga och fostrande upplevelser av samvaro.
• Ett positivt samspel med vuxna lär barnet
  • att förlita sig på andra när hen är i ett överbelastat tillstånd
  • att förstå och bearbeta de känslor som är en del av vardagen.

Att visa positiva känslor

• Förälderns förmåga att visa barnet värme och kärlek skyddar barnet mot de negativa effekterna av stress. Försök att se ditt barn i ett positivt ljus och njut av de stunder då ni får en bra kontakt.
• Var intresserad av ditt barns åsikter och vad hen håller på med. Försök att förstå hens synvinkel, framför allt i de situationer när hen beter sig utmanande eller är överbelastad. Detta lär barnet att bättre förstå sig själv.

Att gallra bort överflödiga stressfaktorer

• Fundera på hur du kan påverka hur mycket stress barnet upplever.
• Finns det något du kan gallra bort helt eller minska på i livet? Exempelvis att minska på mängden vardagliga aktiviteter och hobbyer samt att sänka kravnivån.

Att inte vara så krävande mot sig själv

Att vara förälder är stressigt. Du behöver inte vara en perfekt förälder.

Misstag är också en del av föräldraskapet. Det är viktigt att lära sig av dem och vid behov söka hjälp och stöd.

Vad betyder resiliens?

Resiliens innebär förmågan att hantera motgångar samt att ha motståndskraft mot de skadliga effekterna av stress. Resiliens är något som utvecklas ända från barndomen.

Resiliens innebär att man klarar sig igenom stora motgångar, påfrestningar eller sårande upplevelser.

Resiliens innefattar resurser och styrkor, förmåga att söka stöd och hjälp samt självförmåga, dvs. en känsla av att man kan påverka saker och klara sig på ett eller annat sätt. Det kan ibland ta sig uttryck som en förmåga att må bra och blomstra även i svåra och utmanande situationer.

Att stödja barnets resiliens

Man kan stödja utvecklingen av barnets resiliens till exempel på följande sätt:

• Hjälp barnet att knyta relationer till andra. När barnet utvecklar lek- och kamratfärdigheter blir det lättare för hen att knyta sociala kontakter även i framtiden. 
• Lär barnet att lyssna på andra och att visa andra medkänsla och empati.
• Erbjud barnet åldersanpassade aktiviteter och möjlighet att göra saker tillsammans, såsom att utföra hushållssysslor och att fatta beslut. Hjärnan och de exekutiva funktionerna utvecklas när barnet får göra saker och vara delaktigt. Barnet lär sig och utvecklas kontinuerligt när man gör saker tillsammans.
• Bygg upp vardagsrutiner. Ett barn behöver regelbundenhet och förutsägbarhet. 
• Ifall det blir för stressigt kan man dock vara mindre strikt med rutinerna eller bilda nya rutiner. Det kan få även barnet att må bättre.
• Lär barnet att ta hand om sig själv. Var och en av oss är så viktig att vi förtjänar någon som sköter om oss och tar hand om oss. Berätta hur viktigt det är att äta och sova regelbundet samt ha meningsfulla aktiviteter och kamratrelationer.
• Stärk barnets positiva självbild. Påminn barnet om hur hen har kunnat agera i olika situationer och lösa problem eller utmaningar tidigare. Berätta att man lär sig att lösa problem genom att hantera svåra situationer tillsammans.
• Skapa framtidstro och tänk positiva tankar. Problem i livet är ofta övergående och är något som alla går i genom. Skapa tro på att situationen kommer att förbättras efter svårigheterna.