Psykiska problem och svårigheter i informationsbehandlingen

Psykisk hälsa och funktionsförmåga

Många psykiska problem är förknippade med förändringar i informationsbehandlingen och inlärningen. Svårigheter uppstår särskilt i minnesfunktionen och koncentrationen.

Olika sjukdomar åtföljs av olika informationsbehandlingssvårigheter.

Ibland uppstår svårigheter redan innan sjukdomen bryter ut. Men oftast uppstår svårigheterna efter att sjukdomen brutit ut.

Det finns också en skillnad i hur långvariga svårigheterna är. Ofta försvinner svårigheterna när sjukdomen lättar. Ibland är de kognitiva svårigheterna en permanent del av sjukdomen. Detta gäller särskilt kroniska sjukdomar.

Depression

Ett centralt symtom vid depression är nedstämdhet eller ett klart minskat intresse eller välbefinnande. För att kunna ställa den egentliga depressionsdiagnosen måste personen dessutom ha flera andra symtom samtidigt.

Vanligtvis är depression förknippad med minnes- och koncentrationssvårigheter. Initiativförmågan kan vara försämrad och det kan kännas svårt att fatta beslut.

Undersökningar har visat att en depression särskilt är förknippad med

svårigheter med exekutiva funktioner och uppmärksamhet
en långsammare informationsbehandling
en långsammare hand-öga-koordination
minne- och inlärningssvårigheter

Hur yttrar sig förändringarna?

Minnessvårigheterna är ofta relaterade till memoreringen av nya saker.

Svårigheterna i exekutiva funktioner kan yttra sig som känslighet för störningar, samt att personen så att säga fastnar. Det kan vara svårt att flexibelt ändra ett sätt att fungera.

Kan förändringarna korrigeras?

Vid depression kan till exempel minnesförmågan kännas nedsatt. Vid lindrig depression uppkommer dock vanligtvis inte de svårigheter i informationsbehandlingen som undersökningar påvisar.

Vanligtvis korrigeras de depressionsrelaterade svårigheterna i informationsbehandlingen och inlärningen i takt med återhämtningen. Korrigeringen kan dock ske fördröjt efter att de egentliga depressionssymtomen har lättat.

Effekten av återkommande depression

Om depressionsperioderna är återkommande kan informationsbehandlingssvårigheter uppstå även under asymptomatiska perioder. Sådana här mer permanenta informationsbehandlingssvårigheter relaterade till återkommande depressiva tillstånd omfattar i synnerhet svårigheter med uppmärksamhet, exekutiv funktion och minne.

Samtidig ångest kan intensifiera minnes- och inlärningssvårigheterna relaterade till depression.

Ångest

Ångestsyndrom hör till de vanligaste psykiska störningarna. Det finns ingen exakt gräns mellan normal och störande ångest.

Man talar om ångestsyndrom när ångesten eller rädslorna ständigt är så kraftiga att de begränsar den psykiska och sociala funktionsförmågan.

Vid generaliserad ångest kan minnessvårigheterna vara på samma nivå som vid allvarlig depression.

Svårigheter med koncentration och uppmärksamhetsreglering är också typiska. Detta kan yttra sig som svårigheter att förhindra att uppmärksamheten dras till meningslösa saker samt som svårighet att smidigt byta uppmärksamhetsobjekt.

Tvångssyndrom

Ångestsyndromen inkluderar också tvångssyndrom, dvs. tvångstankar, tvångshandlingar och kombinationer av dessa.

Tvångssyndrom kan innebära problem med den exekutiva funktionen, det visuella minnet, det språkliga minnet och smidigheten. Det är också vanligt att det uppstår svårigheter att välja ut väsentliga data för hantering från den omgivande mängden information.

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom är en långvarig psykisk störning med en varierande grad av depressiva och maniska symtom. Mellan symtomen förekommer asymtomatiska perioder. Bipolär sjukdom kan också åtföljas av psykotiska symtom.

Mani och depression

Vid mani är humöret onormalt upprymt, upphetsat och energiskt.
Den depressiva fasen liknar ett normalt depressivt tillstånd.

Bipolär sjukdom är förknippad med svårigheter i informationsbehandlingen och inlärningen. De kan kvarstå även i sjukdomens asymptomatiska stadier.

Bipolär sjukdom är också förknippad med svårigheter med det språkliga minnet. En del av svårigheterna att memorera och lära sig nya saker kan förklaras av en långsammare informationsbehandling och svårigheter att upprätthålla uppmärksamheten.

Svårigheterna börjar vanligtvis först när sjukdomen bryter ut. De kan bli värre med tiden.

Manisk fas

Den maniska fasen innebär vanligtvis koncentrationssvårigheter, känslighet för störningar och impulsivitet relaterade till överstimulering. Beslutsfattandet, planeringen och utvärderingen av det egna beteendet försvåras. Hand-öga-koordinationen blir snabbare

Depressiv fas

Under depression minskar vakenhetsnivån vanligtvis. Initiativförmågan kan vara dålig. Koncentrationen och informationsbehandlingen blir svårare. Hand-öga-koordinationen blir långsammare

Det uppkommer också problem i de exekutiva funktionerna. De kan till exempel visa sig som att personen fastnar i någon sak eller har svårt att smidigt ändra handlingssätt.

Schizofreni

Schizofreni är den vanligaste psykotiska sjukdomen. Vid psykotiska sjukdomar är en persons förmåga att bedöma verkligheten störd.

Schizofreni kännetecknas av olika snedvridna tankar eller uppfattningar. Ofta förekommer också avvikande känslomässiga uttryck eller avtrubbning.

De så kallade negativa symptomen på schizofreni inkluderar avtrubbade känslor, fattigt tal, apati och brist på uppmärksamhet. Om de negativa symtomen är en central del av sjukdomsbilden, är de kognitiva symtomen ofta kraftigare.

De så kallade positiva symptomen på schizofreni inkluderar vanföreställningar, hallucinationer, konstigt beteende, tankestörningar och olämpligt känslotillstånd. Om de positiva symtomen dominerar, kan de kognitiva symtomen vara mildare.

Hur schizofreni påverkar informationsbehandlingen

Schizofreni orsakar ofta svårigheter i informationsbehandlingen. De största förändringarna sker i uppmärksamheten, minnet, kontrollen av egna handlingar och hastigheten för informationsbehandling.

Förändringarna i bearbetningshastigheten kan återspeglas i många andra delområden i informationsbehandlingen och inlärningen. När det gäller minnet kan det bli svårare att memorera nya saker och ta fram dem från minnet. Dessutom uppstår ofta svårigheter i arbetsminnets funktion.

Effekten av schizofreni på den exekutiva funktionen

Svårigheterna i den exekutiva funktionen yttrar sig bland annat som problem i initiativförmågan, samt som svårigheter att fungera systematiskt och flexibelt utan att uppmärksamheten flyttas till irrelevanta saker.

Problemen med informationsbehandlingen och inlärningen återspeglas lätt i sociala relationer och arbetsförmågan. Det kan även vara svårt att komma ihåg anvisningar relaterade till behandlingen av sjukdomen.

När visar sig svårigheterna?

Redan flera år innan schizofreni bryter ut kan informationsbehandlingen och inlärningen vara försämrad.

Personer som insjuknar i schizofreni kan ha haft problem redan i barndomen särskilt med inlärning, slutledningsförmåga och begreppsbildning.

Problemen före sjukdomen är sannolikt förknippade med en tidig störning i det centrala nervsystemet. Störningen orsakar förändringar i informationsbehandlingen och påverkar uppkomsten av själva schizofrenin.

Utvecklingen av sjukdomen är ofta förknippad med en märkbart försämrad informationsbehandling.

Under sjukdomsförloppet ökar svårigheterna vanligtvis inte. Symtombilden hålls relativt likadan under hela sjukdomen. För vissa kan den kognitiva funktionsförmågan även förbättras till följd av behandlingen av sjukdomen.

Neuropsykiatriska sjukdomar

Med neuropsykiatriska sjukdomar avses sjukdomar där en hjärnskada eller onormal funktion orsakar problem med beteendet och informationsbehandlingen.

Utvecklingsmässiga neuropsykiatriska störningar omfattar bland annat aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (ADHD) samt autismspektrumtillstånd.

Aktivitets- och uppmärksamhetsstörningen är också känd som ADHD. Den är en livslång utvecklingsmässig störning som är förknippad med svårigheter att reglera uppmärksamheten, kontrollera impulser och styra de egna handlingarna. ADHD kan vara associerad med hyperaktivitetssymtom eller kan vara mer fokuserad på uppmärksamhetssvårigheter.

Till ADHD hör vanligtvis svårigheter att kontrollera sina egna handlingar, reglera uppmärksamheten samt att minnas.

ADHD:ns effekter på de exekutiva funktionerna

Svårigheter i exekutiva funktioner uppkommer särskilt i samband med planering, verkställande, genomförande, uppföljning av resultat och avvärjning av störande impulser.

En dålig tidshantering och att påbörja många saker samtidigt är också typiska egenskaper för ADHD.

ADHD samt parallella inlärningssvårigheter och psykiska problem

ADHD åtföljs ofta av utvecklingsmässiga inlärningssvårigheter, såsom dyslexi.

Upp till tre av fyra vuxna ADHD-patienter har också en annan psykiatrisk störning. Av dessa är ångestsyndrom och depression de vanligaste.

Autismspektrumet innefattar olika syndrom orsakade av störningar i hjärnans utveckling. De gemensamma faktorerna för dem är:

svårigheter i social interaktion och kommunikation, samt
begränsade och oflexibla beteendemönster eller intressen.

Mildare autismspektrumstörningar är inte förknippade med någon allmän utvecklingsförsening i den tidiga barndomen. Det är typiskt med intensiva intressen och rutinmässiga beteenden.

Autismspektrum och informationsbehandling

Förutom avvikande beteende är autismspektrumstörningar förknippade med svårigheter i informationsbehandlingen. Vanligtvis får personen svårt att förstå andras intentioner och att strukturera helheter.

Dessutom är mildare autismspektrumstörningar förknippade med svårigheter med

att förstå icke-språklig kommunikation, såsom att tolka gester
att använda och förstå tal
motoriska färdigheter
att känna igen ansikten
de exekutiva funktionerna – särskilt när det gäller flexibilitet, planering och organisation av handlingar

Nivån på informationsbehandlingen kan vara mycket varierande. En person kan vara mycket skicklig på vissa områden. På andra kan hen ha tydliga brister.

En autismspektrumstörning kan också utsätta för depression och social isolering.

Vad hjälper vid psykiska problem?

Berätta hur du mår 

Även om det verkar svårt och meningslöst att ta upp frågan är det värt att berätta att man mår dåligt för en trygg vuxen eller en god vän. När man berättar om sin situation är man inte längre ensam i den svåra situationen. Då blir också ofta de egna känslorna och tankarna klarare.

Ta Psykporten till hjälp

Hjälp kan också fås från Psykportens egenvårdsprogram, som du kan gå igenom antingen ensam eller tillsammans med en närstående eller en yrkesperson. I slutet av sidan hittar du innehåll som rekommenderas för ångest.

Nätterapi är också tillgänglig för problem med social ångest. Den kräver en remiss från läkaren. För personer över 16 år är nätterapi också tillgänglig vid andra problem.

När och var kan man få hjälp?

I samband med psykisk hälsa och relaterade svårigheter i informationsbehandlingen lönar det sig att söka hjälp med låg tröskel.

Professionell hjälp

En yrkespersons hjälp behövs särskilt om de egna resurserna, egenvårdsanvisningarna och stödet från närstående inte räcker till.

Yrkespersonen lyssnar och stöder. I allmänhet försöker man också hitta nya perspektiv och sätt att hantera den svåra situationen tillsammans.

När och var kan jag få hjälp för psykiska problem?

Psykisk hälsa och funktionsförmåga

Hur kan Psykporten.fi hjälpa dig?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapi

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.