Informationspaket om tonåren

Känslor och humör i puberteten  

I puberteten är det typiskt att humöret växlar kraftigt. Vissa humörsvängningar orsakas direkt av hormoner, vars koncentrationer varierar och påverkar varandra.  

En del av de känslomässiga växlingarna är endast indirekt relaterade till hormoner. Att anpassa sig till olika förändringar är inte alltid lätt för den unga, hens föräldrar eller andra närstående.  

Människorelationer 

Även människorelationerna förändras. En ung person vill andra saker än ett barn. Hen talar också på ett annat sätt och om andra saker än ett barn.  

Denna nya typ av kommunikation kräver övning från alla parter. Det kan ge upphov till konflikter, vilket naturligtvis påverkar känslorna.  

Den ungas värderingar är också i kaos. I ett ögonblick väcker det som ens egen förälder säger starka känslor. I det andra ögonblicket kretsar tankarna främst kring vänner och hobbyer. Sinnesstämningen följer ofta det som uppmärksamheten är inriktad på. 

Varför är den unga impulsiv? 

Könshormoner påverkar hjärnans funktion. Amygdalan, även kallad hjärnans kamp-eller-flykt-centrum, har rikligt med testosteronreceptorer. Amygdalan aktiveras lätt av testosteron, vilket gör den unga mer benägen att agera impulsivt. 

I ungdomen reglerar de delar av hjärnan som är centrala för övervägande och kontroll av ens egna handlingar ännu inte effektivt hjärnområden, såsom amygdalan, som är viktiga för känslomässiga reaktioner. Amygdalan aktiveras lätt, särskilt i den tidiga ungdomen, när testosteron börjar utsöndras hos både pojkar och flickor.  

Lyckligtvis sker en utveckling i självreglering av beteende genom en starkt samverkan med samhällets sociala normer och inlärning.  

Puberteten och hjärnan 

• Testosteron och andra manliga hormon påverkar amygdalan, eller kamp-eller-flykt-centrumet. 
• Lustcentrumet och amygdalan fungerar tillsammans > spänningen får den unga att känna välbehag. 
• Frontalloberna kan ännu inte begränsa och kontrollera amygdalan, vilket gör att den unga kan reagera obalanserat på nästan allt överraskande.  

Regression hör till ungdomen 

Utvecklingen av en ung person är inte okomplicerad, utan stannar upp och fortsätter stegvis Den psykiska utvecklingen går till och med tidvis tillbaka.  

Flickor kommer i puberteten tidigare än pojkar. Regressionsskedet kommer också ett par år tidigare hos flickor än hos pojkar. En del av regressionen beror på de enorma förändringar som den unga går igenom under puberteten. Regressionen blir särskilt stark om den unga står inför för många stora utmaningar.  

Regressionen är nyttig: det är en möjlighet att korrigera utvecklingsriktningen. 

Hur kan regressionen märkas? 

• Förhållandet till föräldrarna skiftar. Ibland behöver den unga närhet, ibland distans. 
• Trotsigheten tilltar. 
• Dåliga vanor blir flera: dålig hygien, glufsande, fisande. 
• Språket blir fattigare, meningarna blir kortare och användningen av svordomar ökar. 
• Koncentrationssvårigheterna ökar. 
• Skolmotivationen minskar. 

Den unga kan behöva hjälp från vuxna för att ta sig ur regressionen, särskilt om regressionen äger rum i en livssituation med andra utmanande förändringar.  

När ska man bli orolig? 

Exempel på normalt och oroande beteende i ungdomen. 

Normalt 

• humörsvängningar 
• självkritik, osäkerhet 
• ökad självupptagenhet 
• ökat förhalande och uppskjutande 
• ändrade intressen 
• svartvitt tänkande: den unga ser ofta bara en sida av saker och den sidan kan kännas som den enda rätta.
• ökad vilja att argumentera och besluta om sina egna angelägenheter 
• ökade konflikter mellan ungdomar och vuxna 
• sporadiskt experimenterande med rusmedel 
• ökat risktagande 
• ökad känsla av allsmäktighet 
• tillfälliga koncentrationssvårigheter 
• sexuellt uppvaknande och experimenterande 

Oroväckande

• långvarig nedstämdhet 
• självdestruktiva tankar och handlingar 
• låsningar i förvrängda föreställningar om sig själv 
• hög skolfrånvaro 
• sänkta skolbetyg, avbrytande av alla hobbyer 
• våldsamhet 
• allvarliga strider 
• oförmåga att lyda en vuxen, brott mot lagen 
• upprepade experiment med rusmedel eller kontinuerlig användning 
• upprepade eller allvarliga olyckor 
• förlust av verklighetskontakt, hallucinationer 
• Permanent oförmåga att rikta uppmärksamhet, till exempel att lyssna 
• Mycket stort antal sexuella relationer, stor åldersskillnad med en partner 

Ungdomsårens skeden 

Ungdomsåren omfattar puberteten.  

Ungdomen 

Ungdomsåren delas vanligtvis in i tre skeden:  

1. den tidiga ungdomen (ca 12–15 år) 
2. mitten av eller den faktiska ungdomen (cirka 15–18 år) 
3. den sena ungdomen (ca 18–25 år) 

Varaktigheten i ungdomens skeden 

Det finns individuella variationer i början och varaktigheten av den tidiga, faktiska och sena ungdomen, så det är omöjligt att fastställa exakta levnadsår. Det är också möjligt att den biologiska utvecklingen framskrider långsammare eller snabbare än den psykiska eller sociala utvecklingen.  

Vuxna kan felaktigt anta att den unga psykologiskt är på samma nivå som det yttre utseendet antyder. Den unga kan tycka att det känns påfrestande om vuxna ser hen som mer barnslig eller mogen än hen själv känner sig.  

Centrala psykiska och sociala händelser i ungdomen 

• det abstrakta tänkandet utvecklas 
• föreställningar om allsmäktighet 
• det känns fascinerande och skrämmande att bli vuxen: gräl med föräldrarna 
• starka känslor och romantik 
• olika experiment och roller 
• jämnåriga kompisar är det viktigaste 

I den sena ungdomen utvecklas också successivt 

• förmågan att ingå ett parförhållande  
• förmågan att samtala på lika villkor med vuxna 
• förmåga att tänka på framtiden och risker 

Den tidiga ungdomen är anpassning till förändringar som sker i puberteten 

I den tidiga ungdomen måste den unga anpassa sig till det faktum att kroppen förändras. Förändringarna i kroppen betyder att man måste lämna barndomen bakom sig.  

I den ungas ögon representerar de egna föräldrarna ofta barndomen. Hen börjar se sina föräldrar i ett nytt ljus.  Det är ofta både skrämmande och fascinerande på samma gång. Det är jobbigt att märka att de egna föräldrarna inte är felfria och att man inte längre kan ta stöd av dem i alla situationer.  

Å andra sidan öppnar sig världen allt mer. Det är spännande att upptäcka att man har talang och vilja, med hjälp av vilka man kan ge sig ut och erövra världen. 

Den unga söker sin plats och provar nya saker 

I mitten av ungdomsåren kretsar de flesta ungas tankar kring sig själva och jämnåriga. 

Experimenterande beteende är typiskt när man går mot mitten av ungdomsåren. Det är inte samma sak som riskbeteende. En frisk ung människa vill inte riskera sitt liv – det är bara svårt för hen att förstå att risken kan bli verklighet även i hens fall.  

Kroppen är som mest stark i ungdomen. Även om den unga ofta känner att hen inte är lika duglig som sina kompisar, kan hen ta för givet att hen alltid kommer att vara spänstig, stark och snabb i sina reaktioner. Den unga har ännu inte förmågan att djupgående förstå att hen också själv kommer att bli medelålders och gammal.  

Tänkande och självreglering utvecklas med åldern 

I den sena ungdomen börjar behärsknings-, kontroll- och bedömningsegenskaperna i hjärnans främre lober redan avsevärt påverka beteendet. Man har även mer livserfarenhet.  

Den unga förstår att de val hen gör idag kommer att spela roll i framtiden. Den unga kanske ångrar de val hen gjort, som att röka eller försumma studierna.  

Åsikterna i den omedelbara omgivningen har inte längre en lika direkt inverkan på det egna livet. Till exempel kan kärleksrelationer nu bildas baserat på hur man själv känner.  

Den sena ungdomen tar slut när hjärnans biologiska mognad är klar. Enligt studier händer detta först runt cirka 25 års ålder.  

Instabila känslor i puberteten 

Berg-och dalbanan av känslor hör till ungdomen. Speciellt i den tidiga och mitten av ungdomen orsakas de av snabba förändringar i kroppen, hormonaktiviteten och den sociala miljön.  

I den sena ungdomen står den unga inför stora val som påverkar resten av livet. Därför är inte heller den sena ungdomen ett lätt skede.  

De omväxlande känslorna syns utåt i varierande grad. Temperamentet, dvs. det medfödda sättet att reagera på yttre stimuli, varierar kraftigt. Vissa spädbarn är lätt irriterade, andra är inte. På motsvarande sätt smäller inte alla ungdomar i dörrar, tjurar eller argumenterar högljutt. Hos vissa ungdomar är glädjen och entusiasmen tydligt synliga, andra är mer återhållsamma.  

Melankoli eller depression? 

All vemodighet ska inte stämplas som depression. Depressionsdiagnos förutsätter att samma nedstämda, ibland ångestfyllda och kvalfulla, sinnesstämning har pågått i minst två veckor. Gränsen mellan normalt och avvikande är diffus. 

Ombytliga känslor eller instabil personlighet? 

De växlande känslorna i puberteten är inte samma sak som instabil personlighet. Personligheten är en långvarig och ganska permanent uppsättning egenskaper.  

Personlighet kan förändras och den kan utvecklas medvetet, men förändringarna är mycket långsamma. Det är först i myndig ålder som en persons hjärna och hormonaktivitet är såpass stabil att man kan tala om personligheter.  

Instabil personlighet innebär att en persons humör, även i vuxen ålder, är oförutsägbart och nyckfullt. Personen är impulsiv, benägen till känslomässiga utbrott och ofta oförmögen kontrollera sina känslor. Utvecklingen av en instabil personlighet börjar i puberteten. 

Psykiska utvecklingsuppgifter i ungdomen  

Hormoner påverkar inte bara kroppen utan också känslor och reaktioner. När hormonsekretionen under puberteten kommer igång förändras barnets observationsförmåga, liksom även tankesättet och känslorna. Förändringen av psyket är lika oundviklig som kroppens förändring.  Dessa stora förändringar stressar varje ung person på någon nivå.  

För en del ungdomar verkar förändringarna ske utan alltför stora stormar. En del ungdomar upplever att förändringarna är väldigt förvirrande och svåra.  

Föräldrarna kan tycka det är svårt att den unga inte längre öppnar sig på samma sätt och delar med sig av sina tankar som tidigare. Tigandet beror på ungdomens utvecklingsuppgifter, som varje ung person på ett eller annat sätt måste utföra. 

De tre huvudgrupperna av utvecklingsuppgifter:

1. Den unga måste acceptera den nya kroppen och sin sexualitet. 
2. Den unga måste bryta sig loss från sin barndom och anknyta till sin egen generation. 
3. Den unga måste skaffa sig en egen identitet, det vill säga en helhetsuppfattning om sig själv. Hen måste bestämma vilka värderingar hen har, vad hen anser vara viktigt och vad hen strävar efter. 

Ungdomen i sig stressar den unga  

Det är bra för en vuxen att förstå att dessa psykologiska utvecklingsuppgifter belastar den unga. De biologiska förändringarna kan vara mycket förvirrande. Det kan också vara skrämmande att sexualiteten ändras.   

Kropp och sexualitet 

Den unga försöker hitta en modell för hur hen ska bete sig och uppleva. Det sexuellt präglade bildspråk som ofta påträffas i media, liksom föräldrarnas slarvigt uttryckta yttranden och antydningar kan tas väldigt personligt. Bristen på livserfarenhet försämrar omdömet.  

Konflikten mellan den egna erfarenheten och omgivningens förväntningar kan kännas särskilt utmanande. Detta betonas bland unga som tillhör könsminoriteter och sexuella minoriteter. Dessa ungdomar kan uppleva minoritetsstress, vilket innebär belastning på grund av upplevd diskriminering eller rädsla. Ett långvarigt tillstånd av stress utsätter den unga bland annat för depressions- och ångestsymtom. 

Frigörelse från föräldrarna 

Det kan vara särskilt svårt att frigöra sig från föräldrarna om föräldrarna själva har svårigheter eller om föräldrarna av en eller annan anledning inte godkänner att den unga blir vuxen. Barnets temperament påverkar också situationen: vissa är känsligare än andra.  

Identitet 

Att hitta sin egen generation innebär att den unga desperat vill vara en del av en grupp människor i hens egen ålder. Många unga lider av ensamhet, av att vara annorlunda och utanförskap.  

Utvecklingen av den egna identiteten sker vanligtvis omedvetet.  Varje ung person måste dock göra flera aktiva val när det gäller vad hen vill satsa på och vad hen tror på. Alternativen är idag flera än de var för några årtionden sedan.

Egenvårdsprogram som stöd

Egenvårdsprogrammen kan stödja de unga i deras reflektion över sig själva och sin plats i världen.