Egenvårdsprogram

Detta görs genom att anpassa miljön och lära barnet nya sätt att agera. Barnet kan må bättre av att man tillsammans diskuterar hjälp- och stödåtgärderna samt orsakerna till den problematiska skolfrånvaron.

Beakta barnets åsikt

Det är viktigt att lyssna på barnets tankar och önskemål. Det är viktigt att komma överens om vilka hjälpmedel skolan ska använda.

Ofta hjälper det att skolans vuxna vet hur de kan underlätta en situation som eleven tycker är jobbig.

Påverka belastningen

Allt som orsakar belastning, ångest eller rädsla kan inte påverkas. Detta bör man också diskutera med barnet och skolans vuxna. Det är dock viktigt att fundera på om något kan göras annorlunda och hurdant stöd som behövs för skolan, fritiden och hemmet.

• En föregripande och förutsägbar miljö ökar barnets trygghetskänsla och minskar ångest och rädsla. Planerna, övergångarna och förändringarna i skoldagen förutses där det är möjligt.
• Man kan komma överens med skolan om ett lite lättare schema eller möjligheten att få jobba i ett lugnt utrymme under skoldagen. Man kan temporärt avvika från antalet veckotimmar genom att fatta beslut om särskilda arrangemang. Det kan kännas lättare att gå till skolan om man inte ens behöver försöka de skoldagar som känns omöjliga.
• Det är bra att föräldern och läraren identifierar vilka förväntningar de har. För stora krav eller förväntningar ökar barnets stress eller ångest. Alla behöver inte slutföra alla eller lika många uppgifter för att läroplanen ska uppfyllas. Man kan till exempel minska antalet innehållsområden samt utföra prestationer på olika sätt.
• Ett medkännande och uppmuntrande bemötande hjälper barnet att orka, lita på sin egen förmåga och försöka på nytt. Att ge barnet skuldkänslor minskar inte den problematiska skolfrånvaron.
• Det är viktigt att utnyttja barnets styrkor. Att göra meningsfulla saker under skoldagen kan få barnet att må bättre.

Hur ska man kontakta skolan?

Du kan till exempel ta kontakt när:

• barnets beteende eller agerande förändras
• du är orolig för barnet eller barnets utveckling

Du kan kontakta kuratorn, hälsovårdaren, psykologen eller läkaren. Det är viktigt att du med egna ord beskriver vad du är orolig för. Barnet kanske inte själv vet eller förstår varför man söker hjälp.

Den problematiska skolfrånvaron kan på ett eller annat sätt ha fortsatt så länge att barnet inte kan förstå att det är något avvikande.

Elevens självbestämmanderätt

Till gott samarbete hör att man kommer överens om saker och ting i förväg med eleven. Detta inkluderar även att man kommer överens om att eventuellt involvera en vårdnadshavare.

Elevens egna önskemål och åsikter bör tas i beaktande i åtgärder och lösningar som gäller hen. Då ska elevens ålder, utvecklingsnivå och andra personliga förutsättningar beaktas.

I vissa situationer kan eleven välja hur föräldern är involverad i hanteringen av hens ärende. Elevhälsans kuratot, psykolog, hälsovårdare eller läkare bedömer elevens förmåga att göra detta val.