Skip to main content

Vad är ortorexi?

Ortorexi är ett sätt att tänka och bete sig där man strikt försöker följa en kost som man själv tänker är så hälsosam som möjligt. Man äter inte livsmedel som man uppfattar som ohälsosamma och man kan inte äta mer flexibelt.

Ortorexi kännetecknas av en stel och oflexibel inställning till mat och ätande.

Dessa strikta tanke- och beteendemönster kan även ha en inverkan på motion och andra delar av livet.

För närvarande utgör ortorexi inte en formell diagnos.

Vilka är symtomen på ortorexi?

Ortorexi innebär att individens tankar och övertygelser om matens hälsosamhet blir styrande. Man försöker alltid äta så hälsosamt som möjligt eller sådan mat som man exempelvis upplever som ”ren”.

Det är även möjligt att man i övrigt försöker leva så hälsosamt som möjligt.

Man reglerar och kontrollerar vad man äter. Ifall regleringen går till överdrift kan tillståndet fortskrida till en ätstörning.

Vilken typ av problem orsakar ortorexi?

Ortorexi ger upphov till problem såsom ett stelt och oflexibelt tanke- och beteendesätt. Man kan exempelvis ha svårt att delta i gemensamma måltider, såsom att spontant njuta av godsaker även med närstående.

Livet kan krympa till att bara kretsa kring att försöka leva hälsosamt. Kraven som man ställer på sig själv kan börja kännas för begränsande även för en själv.

Hur kan man återhämta sig från ortorexi?

Centralt vid behandling av olika ätsvårigheter är vanligtvis att lära sig ett flexibelt och tillåtande förhållande till mat och ätande. Detta gäller även vid behandlingen av ortorexi.

Att äta på ett flexibelt och tillåtande sätt innebär att man äter varierat och även kan njuta av godsaker. Vid ortorexi kan det vara svårt eller omöjligt att tillåta sig själv att äta mer flexibelt på grund av begränsande föreställningar angående hälsa.

Det går dock att öva på flexibelt och tillåtande ätande.

Man kan inte återhämta sig från ätproblem ifall man inte korrigerar sitt ätande.
Återhämtningen börjar när man slutar begränsa ätandet. Det kan kännas svårt, men det är nödvändigt.

Att precisionsäta stöder återhämtningen

Precisionsätande innebär att man äter

  • regelbundet
  • tillräckligt
  • varierande
  • tillåtande

Precisionsätande i praktiken

  • Ät regelbundet med 3–4 timmars mellanrum, dvs. ca 5–6 gånger om dagen.
  • Ät tillräckligt stora portioner och även varm mat.
  • Ät varierat och undvik inte några livsmedel.
  • Ät tillåtande. Ät godsaker såsom efterrätter även till vardags.

Fler tips för ett flexibelt och tillåtande ätande och övningar i precisionsätande erbjuds i Egenvårdsprogrammet för problem med ätandet.

Sätt att distansera sig från svåra tankar

Prova på dessa metoder när du får negativa eller kritiska tankar om att äta eller om din kropp.

  1. Lägg till ”Jag har en tanke om att...” framför tanken. Granska sedan hur detta tillägg påverkat tanken.

Exempelvis

”Jag har en tanke om att jag inte får äta x.”

”Jag har en tanke om att jag ser fel ut.”

”Det är ätstörningen som beordrar mig igen.”

”Ätstörningen påstår att jag inte borde äta detta, men jag behöver inte lyda den.”

Vad lade du märke till? Förändrades ditt förhållande till den svåra tanken på något sätt?

  1. Du kan även namnge svåra tankar. Du kan namnge tankarna t.ex. som ”ätstörningens röst” eller ”den inre kritikern”.

När och var kan man få hjälp?

Sök professionell hjälp ifall din strävan efter att vara hälsosam och äta begränsat samt tillhörande strikthet och oflexibilitet försvårar vardagen och försämrar din funktionsförmåga. Om du redan har en vårdkontakt, berätta för din kontaktperson hur du mår.

Du kan söka hjälp till exempel vid

  • hälsocentralen
  • skol- eller studerandehälsovården
  • företagshälsovården

Egenvårdsprogram

Både du och dina närstående kan bekanta er med egenvårdsprogrammen för olika ätstörningar.

Egenvårdsprogrammet för problem med ätande innehåller information om problem relaterade till ätande och kroppsbild samt verktyg för att hantera dem.

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapi

Huvudsakligen för personer över 16 år. Du behöver en remiss och bankkoder.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av