Hur hjälper man en person med ätstörning?

Denna sida innehåller information för nästående såsom föräldrar, syskon, vänner och partnern. Mer information går att finna i egenvårdsprogrammet för närstående till personer med ätstörning.

Som förälder till ett barn med ätstörning

Det kan kännas svårt att ingripa i en ätstörning hos sitt eget barn. Man kanske tycker att det är pinsamt eller olämpligt att kontrollera barnets ätande och motionerande. Det kan hända att man känner hjälplöshet, skuld eller ilska i den här situationen. 

Det är ändå viktigt att komma ihåg att ätstörningen hotar barnets hälsa och välbefinnande på många olika sätt. Ju tidigare barnet får hjälp, desto lättare blir det för hen att bli frisk från ätstörningen. Föräldrarnas stöd är ofta oersättlig för de barn som insjuknat i en ätstörning.

En person som lider av en ätstörning kanske inte är medveten om sin sjukdom eller sitt behov av hjälp. Därför gäller det att ingripa i situationen så snabbt som möjligt.

• Ta upp saken för diskussion med ditt barn. Sträva efter ett öppet och respektfullt samtal. Försök lyssna på vilka bekymmer, sorger och rädslor som kan finnas bakom ätstörningen.
• Se på ditt barn och ätstörningen som åtskilda. Försök identifiera när det är ätstörningen som talar genom barnet.
• Fundera tillsammans på var ni skulle kunna söka hjälp och stöd.
• Värna om sunda, mångsidiga och tillåtande matvanor i din familj. Det hjälper ditt barn att förhålla sig till mat som en normal del av livet.
• Föregå som gått exempel och visa hur man kan förhålla sig till sin kropp med medkänsla och godkännande. På det sättet hjälper du också ditt barn att se sig själv som värdefull och bra just som hen är.
• Visa för ditt barn att du älskar hen och bryr dig om hen precis som hen är.
• Om ditt barn har syskon ska du berätta om ätstörningen för dem. Ge dem tillförlitlig information om sjukdomen. Berätta varför hanteringen av sjukdomen tar upp mycket av dina resurser just nu. Påminn syskonen om att de är lika älskade och viktiga för dig. Ordna även ätstörningsfri tid för syskonen med dig.
• Håll familjemöten på vilka ni behandlar svåra situationer och antecknar familjens gemensamma spelregler.

Som syskon till en person med ätstörning

En ätstörning påverkar även syskonens liv. Det kan till och med hända att syskonen upptäcker symtomen tidigare än föräldrarna. De lägger även ofta märke till ifall föräldrarna på något sätt försöker dölja situationen.

• Du är framför allt syster eller bror till ditt sjuka syskon. Din uppgift är inte att vara hens vårdare eller övervakare.
• Sjukdomen väcker alltid många olika känslor. Du kan känna rädsla, ångest, bitterhet eller irritation. Du upplever kanske att situationen är orättvis på något sätt: hela livet kretsar kring det sjuka syskonet. Om du har sådana känslor kan du berätta om dem för dina föräldrar eller för någon annan trygg vuxen.
• Kom ihåg att leva ditt eget liv, även om sjukdomen förändrar vardagen och väcker svåra känslor. Ägna dig åt roliga saker och fortsätt att träffa dina vänner som vanligt. Det påminner också ditt syskon om hur det vanliga livet är.

Som vän till en person med ätstörning

Vänner kan lägga märke till att personen har börjat bete sig på ett annorlunda sätt. Symtomen kan eventuellt upptäckas redan i ett tidigt skede, eftersom många fritidsaktiviteter och former av umgänge förknippas med att äta.

• Berätta om din oro för din vän. Du kan föreslå att hen söker hjälp. Du är ändå aldrig ansvarig för hur din vän återhämtar sig från sjukdomen.
• Sök tillförlitlig information om ätstörningar. Informationen hjälper dig att förhålla dig till din vän på ett sätt som stöder hens återhämtning.
• Du är framför allt den sjukas vän, inte vårdare. Ta hand om vänskapsrelationen även om din vän verkar vara tillbakadragen eller avvisande. Bemöt hen på samma sätt som tidigare.
• Hitta på trevliga aktiviteter som ger er båda glädje och som för tankarna bort från ätstörningen.

Som partner till en person med ätstörning

I ett parförhållande blir ätstörningen lätt det tredje hjulet som dikterar reglerna. Sjukdomen försämrar den sjukas psykiska, fysiska och sociala funktionsförmåga. Ifall personen är undernärd kan det leda till nedsatt hormonfunktion, vilket i sin tur har en stark negativ inverkan på sex och närhet. Även typiska känslor av självförakt kan påverka dessa negativt.

Den sjuka kan försöka dölja sin ätstörning, vilket kan försämra förtroendet i parförhållandet och till och med leda till en separation.

• Som partner kan du fungera som den sjukas stödperson när hen återhämtar sig.
• Du kan stöda och uppmuntra hen i saker som ätstörningen försvårar, såsom att handla mat i butiken, laga mat och äta lämpligt. Du kan även hjälpa hen att följa eventuella motionsförbud och -begränsningar.
• Du kan hjälpa din partner att utvärdera sina framsteg och sitt beteende i svåra situationer. Det är viktigt att utvärderingen görs vid lugna möten som ni bestämt på förhand och på vilka ni båda känner er trygga.  Du måste få möjlighet att berätta om dina observationer utan att bli avbruten. Det är viktigt för den sjuka att hen inte blir skuldbelagd för ätstörningsbeteendet.
• Om du verkar som stödperson under återhämtningen ska du göra upp ett skriftligt avtal. Anteckna i avtalet vilka roller ni har och vad du förbinder dig till som stödperson. Då kan ni alltid kontrollera era skyldigheter och åtaganden i avtalet. Be om hjälp med detta från den vårdande instansen.

Egenvårdsprogrammen som stöd

Både du och din närstående kan lära er mer från egenvårdsprogrammen för ätstörningar. De egenvårdsprogram som stöder psykiskt välbefinnande kan vara till hjälp när man befinner sig i en påfrestande situation.