Symtom på utmattning

Ifall du upplever symtom på utmattning är det bra att uppsöka en läkare för att reda ut ifall symtomen eventuellt orsakas av något annat än överbelastning.

De första tecknen på utmattning

Följande symtom kan vara tecken på en begynnande överbelastning och utmattning:

• Du glömmer bort att göra små praktiska saker allt oftare.
• Du orkar inte läsa tidningen eller öppna din post.
• Du upplever att du jobbar på ackord (får prestationslön, utför kontraktarbete), trots att du i verkligheten inte gör det.
• Du får inte saker gjorda i tid eller ordentligt.
• Du har inte krafter för något annat än arbetet.
• Ingenting väcker ditt intresse, din entusiasm eller ger dig glädje.
• Du orkar inte vara aktiv i dina människorelationer.
• Du vaknar på natten och har svårt att somna om.
• Det känns ständigt motbjudande att gå till jobbet och att börja jobba.

Typiska symtom på utmattning

De huvudsakliga symtomen på utmattning i arbetslivet går att dela in i fyra kärnsymtom. Liknande symtom uppstår även ifall utmattningen orsakas av en långvarig överbelastning samt brist på återhämtning relaterat till andra områden i livet.

Kronisk trötthet eller utmattning

Tröttheten försvinner inte när du vilar. I värsta fall är du trött hela dagen från och med att du vaknar. Det känns som att ett veckoslut och inte ens en lång semester räcker till för att du ska återhämta dig.

Försämrad kognitiv kontroll

Försämrad kognitiv kontroll innebär att man har problem med minnet, koncentrationen, tänkandet och beslutsfattandet. Det kan kännas ineffektivt och uttröttande att utföra kognitiva uppgifter, även vid lindrig utmattning.

I dessa situationer är det nyttigare att ta sig tid att vila och återhämta sig än att försöka tvinga sig själv att få saker gjort. Ifall man redan är väldigt utmattad kan det vara svårt att komma ihåg detta.

Försämrad emotionell kontroll

Överansträngning påverkar särskilt de områden i hjärnan som styr känsloregleringsförmågan. I praktiken tar detta sig uttryck som att man är mer känslig för negativa budskap och har svårigheter med att reglera hur starka känslorna är.

När utmattningen blir svårare kan detta också ta sig uttryck som en avsaknad av känslor, en sorts känslokallhet eller en överdriven saklighet i människorelationerna.

Mental distansering

Mental distansering tar sig uttryck på många sätt i det sociala livet och i arbetslivet. Som utmattad kan man uppleva att människorelationer är belastande. Man kan försöka reglera sin stress genom att ta avstånd till andra.

Mental distansering bidrar även till cynism och en där på följande lägre självkänsla. Det är naturligt att man vill ta avstånd från något som hela tiden leder till besvikelser. Men distansering leder ofta till att attityden till andra människor blir kall och till och med fientlig.

När försöken att ändra på situation upprepade gånger misslyckas är det lätt att tänka att det beror på ens egna brister. Det negativa inre rösten leder så småningom till att självkänslan försämras.

Övriga vanliga symtom på utmattning

I samband med utmattning förekommer ofta även följande bisymtom.

Depression eller depressiva symtom

Depression är inte samma sak som utmattning, även om båda har liknande symtom. De kan ändå förekomma samtidigt. Depression i samband med utmattning kan ta sig uttryck på flera olika sätt. När man är deprimerad kan fortsatta ansträngningar leda till utmattning, eller så kan en långvarig utmattning slutligen utlösa en depression.

Psykiskt illamående

En utmattad person mår inte bra psykiskt. Överansträngningen i kroppen skapar en allt starkare ångest, som till och med kan leda till panikattacker. De fysiologiska symtomen kan göra att man blir rädd för att man har en allvarlig sjukdom. Försämrade relationer och ökade konflikter kan minska stödet från närstående.

Fysiologiska symtom

Stress leder till att kroppen reagerar starkare och förstärker symtomen av de sjukdomar som man har sedan tidigare.

Eftersom utmattning är förknippat med överkänslighet för allt som kan vara hotande eller krävande så utsätts särskilt hjärtat och blodkärlen som deltar i larmreaktionen för hård belastning. Av samma anledning försvagas immunförsvaret och en vanlig influensa kan bli utdragen.

Dygnsvariationen i utsöndringen av stresshormoner blir störd, vilket leder till att olika sömnstörningar ett av de vanligaste symtomen på utmattning.

Psykosomatiska eller funktionella symtom

Med psykosomatiska eller funktionella symtom  avses symtom som har sitt ursprung i en psykisk belastning, men som tar sig uttryck som olika fysiska problem. Det kan till exempel vara fråga om smärta, utslag eller andra symtom för vilka det inte går att finna någon somatisk förklaring.

Dessa symtom kallas även för långvariga kroppsliga (somatiska) symtom. Symtomen är verkliga, även om det trots undersökningar inte går att finna en medicinsk förklaring.

I samband med utmattning är det vanligt att man reagerar på detta sätt, både psykiskt och fysiskt.

Att öva på att lugna ner sig och slappna av kan hjälpa

Du kan börja med att skapa en balans i både kropp och psyke genom att förstärka din känsla av känna sig trygg med hjälp av övningen nedan.

Gör övningen helst varje dag, och vid behov flera gånger per dag.

Vad kan jag själv göra?

Ett egenvårdsprogram för arbete på egen hand

Egenvårdsprogrammet för utmattning ger dig information om utmattning och övningar som hjälper dig att återhämta dig och börja göra förändringar som hjälper dig att förhindra att utmattningen förvärras eller återkommer.  Du kan gå igenom egenvårdsprogrammet på egen hand eller tillsammans med en närstående eller en yrkesperson.

Du kan använda egenvårdsprogrammet

• på egen hand
• medan du väntar på övrig vård
• som tillägg till övrig vård
• när den övriga vården har avslutats.

Berätta för andra hur du mår

Många upplever att de känner sig lättade när de har berättat om sina symtom för sina närstående. Även om kan kännas känns svårt eller onödigt så är det värt att prata med en trygg vuxen eller en god vän. När du berättar om hur du mår är du inte längre ensam i den svåra situationen. Det kan även hjälpa dig att klargöra dina egna tankar och känslor.

Dina närstående har kanske också märkt av dina symtom. Du kan bli överraskad över hur mycket stöd och förståelse du får när du talar med andra.

Stöd av andra

Om det inte är möjligt att prata med närstående kan du söka dig till olika former av kamratstöd. Kamratstöd förekommer både i gruppform och på tumanhand och träffarna kan vara både ansikte mot ansikte och på distans. Det finns också kamratstödsverksamhet som handleds av social- och hälsovårdspersonal.

Ta hand om dig själv

Hur välfungerande vardagen är har en stark inverkan på det psykiska välbefinnandet.

När man mår bra löper även vardagen ofta smidigt och kräver inte stora ansträngningar. Dessutom främjar vardagliga rutiner och en regelbunden dygnsrytm även hälsan överlag.

Du kan påverka ditt välbefinnande med hjälp av väldigt enkla saker varje dag. Motion, sömn och att uppleva välbehag utgör viktiga byggstenar i vardagen. Andra människors närvaro och att ha sociala kontakter är viktigt. Kvaliteten på det dagliga intaget av näring har också en stor inverkan på sinnesstämningen.