Stöd till en trött elev

Det är vanligt att sömnrytmen förändras under övergången från barndom till ungdom. Tröttheten under skoldagarna kan öka. 

Under ungdomsåren börjar melatonin utsöndras i kroppen vid en senare tidpunkt på dagen än i barndomen. Därför kommer den unga inte att bli trött förrän senare på kvällen. 

I ungdomen kan påverkan från vänner och medieenheter också göra att man lägger sig och somnar senare.   

För unga kan sömnrytmen på helgerna skilja sig avsevärt från vardagen. Det gör det i sin tur svårt att somna på vardagar.  

Sömnrytmen under helgen bör avvika från vardagens rytm med högst två timmar. Om sömnen blir för kort på vardagar kan man inte kompensera för det genom att sova länge på helgen. 

Det är ofta i skolan som man först upptäcker att den unga är trött under dagen och har nedsatt funktionsförmåga. Det syns vanligtvis redan under de första timmarna på morgonen. 

Den unga kanske behandlar sin trötthet med koffeinhaltiga drycker. Koffeinet tränger undan de neurotransmittorer i hjärnan som signalerar trötthet.  

Den unga kan ta en tupplur så fort hen kommit hem från skolan. Det gör att hen är pigg på kvällen. Att dröja kvar vid skärmen och andra kringaktiviteter gör att man somnar senare. Om kroppen är överexalterad sent på kvällen blir det svårt att somna.  

Oro för lite sömn och trötthet kan stärka ångesten. Överexcitation kan också framkalla ångest genom fysiska känslor. 

Att vara vid skärmen och skicka meddelanden minskar ångesten tillfälligt. Det gör däremot också sömnbrist till ett socialt fenomen. På morgonen är man trött och får ångest igen.  

Hungerkänslan kan vara minimal när man är trött. Därför hoppar man kanske över frukost och får inte den energi man behöver på morgonen. När kamraterna också är trötta är det inte lätt att bli motiverad att ändra spiralen. 

Ett barn eller en ung person kan ännu inte reglera sitt agerande så att hen får tillräckligt med sömn. Ibland kan vårdnadshavarna inte stödja sömnrytmen tillräckligt. 

Den unga kan tycka att det inte är nödvändigt med sömn. Hen kan tro att hen klarar sig med lite sömn. Hen kan ha erfarenheter av att klara sig med lite sömn.   

Kompisarna kan hålla hen vaken. Å andra sidan kan man i bästa fall komma överens med sina kompisar om gemensamma regler för en tid efter vilken man inte längre ska skicka meddelanden eller spela. 

En elev kan lida av sömnlöshet, det vill säga svårigheter att somna eller sova. 

Sömnlöshet kan ha många orsaker, som stress, livsförändringar, somatiska sjukdomar eller psykiska svårigheter.   

Olika bekymmer är också en vanlig orsak till sömnlöshet. Efter en hektisk dag kan ögonblicket då man somnar vara den första ostörda pausen för eftertanke. Då kan tankarna börja snurra i huvudet. När man är trött är det svårt att reflektera realistiskt. Prioriteringsordningen kan bli otydlig.  

Att stressa över om man kommer att somna eller inte kan också göra det svårt att somna. 

En del ungdomar mår bra av att skriva ner sina bekymmer på papper. Då kan man återkomma till dem under dagen. När man är utvilad kan man omvärdera bekymren. Under dagen kan man också dela sina tankar med andra. 

Överdriven användning av sociala medier och andra medier och enheter kan göra att man håller sig vaken och får mindre sömn. Starkt ljus från enheter kan påverka melatoninutsöndringen.   

När kvällen närmar sig bör man minska användningen av medieenheter. Man bör åtminstone dämpa skärmen så att ljuset från den inte stör melatoninutsöndringen.  

När man är trött kan det kännas omöjligt att göra sina läxor. Däremot håller till exempel pulsartade stimuli och farten i spel även en trött ungdom vaken. Man kanske orkar spela, men när man ställs inför studierelaterade uppgifter märker man att man inte orkar. 

Det är bra att fundera på vilken typ av medieinnehåll som ökar vakenhetsnivån. Väldigt intressant och inspirerande innehåll kan hålla en vaken lika mycket som ångestframkallande innehåll. 

Barn och unga bör lära sig att lägga märke till vilken typ av reaktioner som olika medieinnehåll väcker hos dem. De bör också leta efter innehåll som får dem att känna sig lugna och må bra. 

I ungdomen kan sömnrytmen också fördröjas så att den unga somnar och sover gott så länge hen får gå och lägga sig tillräckligt sent. Då kan hen inte vakna i tid till skolan.    

Människors sömnrytm skiljer sig åt både ärftligt och beroende på ålder. Man kan däremot ändra sömnrytmen lite i taget mot en rytm som gör att man kan vakna i tid för att gå till skolan. Alla behöver inte vara på topp under morgontimmarna.  

Vid behov bör man söka hjälp hos elevvården för att ändra sin sömnrytm.