Hur hjälper man en självdestruktiv ungdom?

På den här sidan hittar du information om ungdomars

• självdestruktivitet
• självskadebeteende och självskärning
• självmordsförsök 
• orsaker till självskadebeteende samt sätt att hjälpa.

När en ungdom ger uttryck för sina självmordstankar signalerar hen alltid ett rop på hjälp och hopp om svar. Självmordstankar tyder på att personen mår dåligt, är rådlös och känner hopplöshet.

Självdestruktivitet hos unga

Det är inte ovanligt med självdestruktiva tankar när man är ung. Så många som var tredje ung person har någon gång övervägt självmord. Under det gångna året har var tionde ungdom haft självmordstankar.

Självdestruktiva tankar leder absolut inte alltid till en självdestruktiv handling. Om självmordstankarna har framskridit till självskadebeteende, såsom ett självmordsförsök eller att man har förberett ett självmordsförsök, så är behovet av hjälp akut.

Även om de självdestruktiva tankarna inte har lett till konkreta handlingar så är de ett allvarligt tecken på att personen lider.

Om den unga skär sig eller skadar sig själv på annat sätt är det ett tecken på att hen inte kan hantera sina svåra känslor.

Hur kan jag hjälpa en självdestruktiv ungdom?

Den vuxnas uppgift är att hjälpa den unga personen som inte har fungerande verktyg för att hantera sin situation och sina känslor. Den vuxna behöver dock inte heller kunna, veta eller orka allt själv.

Tveka inte att även själv söka hjälp. På så sätt blir det lättare för dig att stöda ungdomen.

Stöd och råd erbjuder till exempel

• Kristelefonen på svenska (telefonjour vissa tider, kolla länken nedan): 09 2525 0112.
• Kristelefonen på finska (telefonjour dygnet runt): 09 2525 0111.
• Centret för suicidprevention (Mieli rf) – för ungdomar som försökt begå självmord samt deras anhöriga.
• Kriscenter (Mieli rf, på finska) –  boka tid för kriscentret i ditt område eller för distansmottagning.
• FinFami – Kamratstödsorganisationen Anhörigas stöd för mentalvården.
• Vid en nödsituation ska du ringa 112.

Du som är vuxen – lyssna och hjälp

Ungdomar som pratar om självmord ska alltid tas på allvar och inte förminskas. Att prata om det och agera direkt visar ungdomen att den vuxna vill hjälpa. Det kan lindra känslan av att ha hamnat i en återvändsgränd och göra det lättare att hitta hopp.

Det är aldrig skadligt att prata om det här med den unga, och direkta frågor leder inte heller till ett självdestruktivt beteende.

Den vuxna behöver inte, och kan vanligtvis inte heller, direkt ha svar på hur situationen ska lösas. Det viktigaste är att förmedla att man klarar av att hantera situationen och är villig att hjälpa.

Gör så här

• Håll dig lugn när du pratar med den unga personen. Lyssna öppet, och ge den unga tid att uttrycka sig. När hen i lugn och ro får uttrycka sina tankar och känslor går det ofta lättare för hen att se alternativ i situationen. 
• Fråga även direkt om självdestruktiviteten. Du kan till exempel fråga: "Kan du berätta vad det är som gör dig ledsen, irriterad eller deprimerad? Får det här dig att känna hopplöshet? Har du haft självmordstankar? Vad skulle hjälpa dig att fortsätta leva och komma framåt? Hur kan jag hjälpa?"
• Du kan fråga den unga personen direkt om hen tänker skada sig inom den närmaste framtiden. Om hen är osäker eller säger att hen tänker göra det ska du omedelbart söka hjälp.
• Kom ihåg att den unga behöver känna omsorg och att andra bryr sig. Du kan uppmuntra hen genom att säga: “Vi klarar det här”, “Det här kommer att gå över” och framför allt “Jag hjälper dig – det finns hjälp att få.” Påminn den unga personen om att hen inte är ensam i situationen.

Vad handlar självdestruktivitet hos unga om?

Unga personer funderar mycket kring frågor om livet och döden. När man är ung växlar känslorna kraftigt, och man har ofta ett svartvitt tankesätt. Dystra stunder känns därför oerhört dystra.

Ofta är målet med den ungas självskadebeteende inte att dö, utan att försöka hitta en väg ut ur det outhärdliga tillståndet. Situationen kan ändå vara livshotande. Man måste alltid ta självdestruktiva tankar hos unga på allvar.

Outhärdligt känslotillstånd

När man har självdestruktiva tankar handlar det oftast om att man upplever ett känslotillstånd som känns outhärdligt. Till exempel kan skam kännas så förkrossande, begränsande eller paralyserande, att det känns som att man inte orkar mer. Även skuld, ensamhet, hat, besvikelse och sorg är vanliga känslor som ligger bakom självmordstankar.

Vad ligger bakom ett outhärdligt känslotillstånd?

Det finns inte någon specifik anledning till ett självskadebeteende. Det påverkas av olika risk- eller sårbarhetsfaktorer samt skyddsfaktorer.

Det är viktigt att tillsammans med den unga personen försöka förstå vilka faktorer som det här outhärdliga tillståndet eller självmordstankarna är kopplade till. Då kan man också påverka dessa bakomliggande orsaker.

• Goda relationer både hemma och i skolan är livsviktiga för barns och ungas psykiska hälsa. Otrygghet, mobbning och ensamhet kan utsätta den unga för självdestruktiva tankar.
• Att ha blivit utsatt för sexuellt utnyttjande eller våld är skadligt. Det är vanligt med självdestruktiva tankar efter att man upplevt att ens fysiska integritet har kränkts.
• Upplevelser av diskriminering ökar sårbarheten för självskadebeteende. Risken att bli utsatt för diskriminering ökar om man tillhör exempelvis en könsminoritet eller en etnisk eller sexuell minoritet.
• En ungdom kan reagera med självdestruktivitet efter en kris i familjen, såsom en svår skilsmässa mellan föräldrarna, eller att en familjemedlem dör. En anhörigs självmord eller självmordsförsök kan öka den unga personens benägenhet att tänka och agera självdestruktivt.
• Självdestruktiva tankar kan vara kopplade till en svår livssituation hos den unga personen själv, till exempel en smärtsam separation, att ha hamnat efter i studierna eller att bli lämnad utanför.
• Ibland är självdestruktiviteten kopplad till en psykisk störning, till exempel depression, rusmedelsberoende eller en ätstörning. Då är det viktigt att få bra behandling för störningen.
• Om en förälder befinner sig i en svår kris eller är fysiskt eller psykiskt sjuk så är det viktigt att se till att hela familjen får tillräckligt med stöd. Även om den unga redan kan ta hand om sig själv så behöver hen fortfarande psykiskt stöd och trygghet från en vuxen.

Man får inte förbise ett självmordsförsök

Upprepade självmordstankar är ett allvarligt tecken på fara som inte ska underskattas.

• Risken för självmord är särskilt stor om den unga personen med självmordstankar tidigare har försökt begå självmord eller lider av allvarlig depression.
• Ett självmordsförsök eller självmord i familjen, släkten eller vänskapskretsen kan öka risken för att den unga går från tankar till handling.
• De flesta självmordsförsök hos unga är impulsiva, dvs. att tanken uppstår och genomförs snabbt utan att tänka efter. En stor del av försöken begås under påverkan av rusmedel.
• Ett självmordsförsök leder inte alltid till fysiska skador eller faktisk livsfara. Ett vagt och till och med lindrigt självmordsförsök är ändå alltid en allvarlig signal om att ungdomen har självdestruktiva impulser som hen inte kan hantera.

Efter ett självmordsförsök

Åtminstone senast vid ett självmordsförsök ska man få den unga att stanna upp och fundera över hur allvarlig situationen är och hens behov av hjälp. Självmordsförsök bör alltid hanteras med hjälp av professionell personal. Om man inte uppmärksammar självmordsförsöket är risken för ett nytt försök hög.

Professionell personal kan hjälpa ungdomen och familjen

• att förstå den ungas psykiska smärta och faktorer som påverkar den
• att planera och driva igenom åtgärder som behövs för att underlätta situationen
• att skapa en skyddsplan för att förebygga självmordsförsök.

Att skära sig kan vara en coping-metod

Ibland kan en ung person försöka må bättre genom att skada sig själv, till exempel genom att skära sig. Då är syftet med självskadebeteendet inte att dö, utan det handlar om ett försöka hantera situtionen, en sorts coping-metod.

• Att skada sig själv kan tillfälligt göra det lättare att stå ut med att man mår outhärdligt. Efter en stund mår man dock ännu sämre än tidigare.
• Att skära sig kan börja lite utav misstag. Den unga kan först prova på att skära sig, och senare upptäcka att hen inte kan sluta. Att skära sig kan lätt utvecklas till ett beroende.
• Man ska inte skuldbelägga den unga för självskadebeteendet, utan se det som ett tecken på hjälplöshet och behov av hjälp.

Att skära sig inbegriper absolut inte alltid dödslängtan eller självmordstankar. Det kan helt enkelt vara ett sätt att försöka hantera svåra känslor. En ung person som skadar sig själv har dock oftare även självmordstankar och begår oftare självmordsförsök än andra personer.

Det lönar sig att söka hjälp för självskadebeteende. Du kan uppmana den unga att bekanta sig med egenvårdsprogrammet för självskadebeteende, eller så kan ni se på det tillsammans. Programmet innehåller information om vilka faktorer som leder till bl.a. självskärning. Med hjälp av övningarna i programmet kan man lära sig att hantera svåra situationer och känslor på ett mer konstruktivt sätt.