Självskadebeteende hos en ung person

Ett självskadebeteende kan visa sig på många sätt. Självdestruktiva tankar leder inte alltid till en självdestruktiv handling. 

• Självskadebeteende kan visa sig i form av tankar. Sådana tankar är till exempel dödslängtan, självmordstankar eller självmordsplaner.  
• Självskadebeteende kan också visa sig i form av handlingar. Målet med det kan vara döden, eller att man ska må bättre. 

Många unga lider av självskadebeteende. Det kan vara smärtsamt och svårt att växa upp. Om du har tankar på självmord eller på att skada dig själv så är du inte ensam.  

• Så många som var tredje ung person har någon gång allvarligt tänkt på självmord.  
• Var tionde ungdom har skadat sig själv avsiktligen på något sätt. 

När man är självdestruktiv känns det outhärdligt att leva. Man kan vara rädd för att det aldrig kommer att gå över. Självdestruktiva tankar går ändå över, och behöver inte leda till handling.  

Självskadebeteende handlar om att något känslotillstånd känns outhärdligt. Till exempel är skam, skuld, ensamhet, hat, tomhet, besvikelse och sorg vanliga känslor som ligger bakom självmordstankar eller självskadebeteende.  

Känslorna uppstår inte ur tomma intet. Det som ligger bakom de svåra känslorna som främjar självskadebeteendet kan till exempel vara 

• skolmobbning, ensamhet eller konflikter med vänner 
• en separation eller att man blir sviken 
• problem hemma, till exempel bråk mellan föräldrar 
• att man blir utsatt för ett brott, till exempel upplever våld 
• upplevelser av diskriminering 
• en förlust eller kris, till exempel att en anhörig bli sjuk eller dör 
• något problem eller symtom som begränsar eller skapar oreda i livet, till exempel depression, social fobi eller beroende- eller ätstörningssyndrom. 

Prata om dina tankar, även om det känns svårt.  

När man pratar med andra om sin situation, sina tankar och känslor så 

• är man inte längre så ensam 
• kan man också själv förstå sina känslor bättre 
• uppstår ofta nya tankar om hur man kan förbättra situationen 
• ger man andra möjlighet att hjälpa. 

Kanske har du redan pratat om din situation med någon, men det har inte känts som att hen har förstått dig. Kom då ihåg att det inte är dig det är fel på. Ge inte upp, utan hitta någon annan som kan hjälpa dig. 

När man har för många svåra känslor blir de lätt till en knut som man inte kan lösa upp själv. En självdestruktiv person kan också lätt anklaga sig själv för sina svårigheter och upplever att det inte kommer att bli bra igen.  

Att prata gör det lättare att lösa upp den här knuten. Oftast kan man lösa upp även den svåraste knuten, även om det kan ta tid. Därför ska man försöka stå emot de självdestruktiva tankarna tills situationen går över och man börjar må bättre. 

Även om det värsta går över snabbt, bör man söka hjälp för att försöka lösa de saker som ligger bakom de självdestruktiva tankarna. Annars kan de blossa upp igen.  

En trygg vuxen dömer eller förringar inte dig eller ditt självskadebeteende, utan är ett stöd för dig. Det går alltid att hitta en sådan vuxen, även om man kan behöva leta lite.  

• Prata hemma. Det är föräldrarnas uppgift att lyssna och hjälpa. Ge dem möjlighet till det. 
• Om det känns som att du inte kan prata om det hemma, fundera på om det finns någon annan vuxen nära dig som du litar på. Det kan till exempel vara en mor- eller farförälder, en fadder eller en kompis förälder. 
• I skolan kan du gå till en hälsovårdare, kurator eller psykolog. De finns i skolan för att kunna hjälpa till med alla svåra saker. Elevvårdens personal har ofta ett telefonnummer eller någon annan kontaktväg som du kan använda för att skicka ett kort meddelande. 
• Du kan också stanna kvar efter en lektion eller efter skolan och prata med en lärare.  
• Du kan också berätta om dina tankar för till exempel en ungdomsarbetare, en tränare eller en instruktör i en fritidsintressegrupp.  
• Du kan också söka hjälp anonymt på nätet. Du kan till exempel få tillförlitlig hjälp via chatten Sekasin, Sekasin Gaming, Barn- och ungdomstelefonen och chatten Apuu 

• Chatten Sekasin (opens in a new window, goes to a different website)
• Barn- och ungdomstelefonen, även med brevtjänst (nuortennetti.fi) (opens in a new window, goes to a different website)
• Chatten Apuu (på finska) (opens in a new window, goes to a different website)
• Sekasin gaming (på finska) (opens in a new window, goes to a different website)

Det är oftast inte lätt att prata om hur man mår. Det är ändå viktigt att försöka göra det.   

• Berätta att du mår dåligt och behöver hjälp.  
• Du kan säga att du inte vet vart eller vem du kan vända dig till.  
• Berätta också om dina självdestruktiva tankar. Då kan de andra hjälpa dig bättre. 
• Be om råd och hjälp för att lösa situationen. 

Om det känns svårt att prata om hur du mår: 

• Du kan börja med att säga “det är svårt att prata om det här” eller “jag vet inte om jag kan/vågar prata om det här”. Då kan den vuxna ta det lite långsammare och hjälpa dig att berätta.  
• I stället för att prata kan du också skriva ner dina tankar och hur du mår. 
• Du kan alltid försöka på nytt om du inte vågade säga allt viktigt. 

När man är självdestruktiv kan det hända att man tänker att andra inte bryr sig eller att man bara gör andra oroliga i onödan om man berättar hur det är. Tro inte på de tankarna.  

Tillsammans med en medkännande lyssnare kan du ta reda på vilka erfarenheter, känslor och tankesätt som ligger bakom självskadebeteendet.  

• Det är viktigt att försöka förstå vilka faktorer som gör att man mår dåligt och är självdestruktiv.  
• När man förstår de orsaker som ligger bakom självskadebeteendet är det alltid möjligt att påverka några av dem. 
• Vid behov kan man göra en skyddsplan som hjälper när man mår som sämst. Det är särskilt viktigt med en skyddsplan om självdestruktiva tankar tidigare har lett till ett självmordsförsök. 

Anhöriga och professionell hjälp 

Anhöriga kan vara ett viktigt stöd för att förstå och bryta ner orsakerna bakom självskadebeteendet. Man bör ändå också söka professionell hjälp för självskadebeteende. Om du har en anhörig som är ett viktigt stöd för dig kan det vara bra att låta hen följa med till mottagningen. 

Självskadebeteende innefattar inte alltid självmordstankar eller dödslängtan. Hos unga är det ganska vanligt att man skadar sig själv utan att syftet är att dö. Det tar sig ofta uttryck genom att skära sig, men kan också vara att klösa sig, bränna sig eller slå sig själv. 

• Att skära sig eller skada sig själv på något annat sätt är ett sätt att försöka hantera de svåra känslorna. Det är ett sätt att överleva.  
• Att skära sig eller skada sig på något annat sätt är ofta kopplat till situationer där man på något sätt har det svårt eller känner att situationen är outhärdlig. Det kan till exempel vara kopplat till känslor av skam, skuld, ilska, ensamhet eller tomhet.  

Att skada sig själv som ett sätt att överleva är bedrägligt, eftersom det ofta gör att man mår sämre och att man mår dåligt under en längre tid. Man kan bli beroende av att skära sig, och det kan vara svårt att sluta med det själv. Man bör söka hjälp för självskadebeteende, även om man inte har självmordstankar. 

Läs mer i egenvårdsprogrammet för självskadebeteende.

• Chatten Sekasin (opens in a new window, goes to a different website)
• Barn- och ungdomstelefonen, även med brevtjänst (nuortennetti.fi) (opens in a new window, goes to a different website)
• Chatten Apuu (på finska) (opens in a new window, goes to a different website)
• Sekasin gaming (på finska) (opens in a new window, goes to a different website)