Är du ung och har en självdestruktiv kompis?
Unga pratar ofta först med sina kompisar om sitt självskadebeteende. Kompisarna kan också märka spår av självdestruktiva handlingar. Ibland kan följare i sociala medier bli oroliga på grund av direkt eller indirekt prat om självskadebeteende. Det är inte ovanligt med självdestruktiva tankar hos unga. De är dock alltid ett tecken på att man behöver hjälp. Man bör inte dölja ett självskadebeteende. Man bör alltid söka hjälp för det.
Be om råd och hjälp
I mindre akuta situationer kan du vända dig till någon annan vuxen, till exempel
- dina föräldrar
- föräldrar till någon av dina kompisar
- en lärare
- skolhälsovårdaren
- skolpsykologen.
Du kan också få råd och stöd av Kristelefonen (tfn 09 2525 0112) och chatten Sekasin. Där kan man också vara anonym.
Vad ska jag göra om jag blir orolig?
- Om du blir orolig för att en kompis eller någon bekant på sociala medier är självdestruktiv, håll det inte som en hemlighet. Det gör inget även om du inte vet hur allvarlig situationen är.
- Även om din kompis ber dig att dölja det, kan du inte bära ansvar för någon annans självskadebeteende. Det är de vuxnas ansvar att hjälpa er båda.
- Berätta om situationen för någon vuxen som du litar på. Det spelar ingen roll vem det är. Prata också om vilka känslor som det här väcker i dig.
- Om du också har självdestruktiva tankar, berätta också det för den vuxna.
Hur stöttar jag min kompis?
- Du kan prata med din kompis och lyssna på hen. Du behöver inte kunna lösa situationen eller bära den andras bekymmer. Du får begränsa hur mycket du vill prata om de här svåra sakerna.
- Du kan vara ett stöd för dina kompisar på många sätt. I stället för att prata kan du till exempel föreslå att ni ska göra något tillsammans, som du tycker känns roligt och säkert.
- Om du får ångest när någon pratar med dig om självskadebeteende kan du berätta det. Be din kompis att prata med en vuxen. Om ingen vuxen känner till situationen, berätta det för en vuxen som du litar på.
- Du kan berätta för din vän om Psykportens egenvårdsprogram för självskadebeteende.
Hur gör jag på sociala medier?
- I sociala medier kan du anmäla inlägg om självskadebeteende till administratören. Prata ändå om det personligen med någon vuxen, om du är orolig eller grubblar över det.
- Om du eller någon annan möter hatiskt eller störande innehåll i sociala medier bör du anmäla det till administratören och prata om det med en vuxen som du litar på.
Bra instruktioner för att prata om självskadebeteende och se till att man är säker på nätet hittar du i Mieli rf:s anvisningar Chatsafe (sidan på finska):
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Chillaa-appen för unga (på finska)
Chillaa-appen hjälper till vid ångest, spänning och stress och hjälper dig att bygga upp ditt självförtroende.
- alltid i fickan som stöd
- ingen inloggning
- avslappnings- och mindfulnessövningar
- tips för svåra situationer
- peptalk från andra unga
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:
Nätterapier
Huvudsakligen för personer över 16 år. Du behöver en remiss och bankkoder.
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.
Nätterapin för unga med social fobi är avsedd för 13–17-åringar. De övriga nätterapierna är avsedda för personer över 16 år.
