Kamratstöd för självskadebeteende på ett säkert sätt

Självdestruktivitet Depression

Att få kamratstöd är mycket värdefullt för personer med självskadebeteende och personer som tillfrisknat från det. Kamratstöd kan dock även innebära risker som det är viktigt att vara medveten om.

Kamratstödet kan minska den skuld och skam som ofta är kopplad till självskadebeteende. Det skapar ofta hopp och ökar hoppfullheten. Att få höra om andras erfarenheter kan leda till att man känner sig mindre ensam.

Olika former av kamratstöd

Man kan få och ge kamratstöd genom att delta i vårdgrupper, kamratstödsgrupper eller till exempel en organisations kamratstödschatt. Det kan också ske i vardagen i relationer med vänner och bekanta. Man kan även få ta del av värdefulla erfarenheter av kamratstöd genom att läsa andras berättelser eller titta på en dokumentär eller video.

Möjligheter och risker med kamratstöd

Många med självskadebeteende upplever att kamratstöd har varit en viktig del av återhämtningen.

Det kan också kännas väldigt värdefullt att få ge kamratstöd till andra. Det kan till exempel bli lättare att ha självmedkänsla och öka sin självuppskattning.

När det gäller självskadebeteende finns det dock också risker med kamratstöd, och det är bra att vara medveten om dem. Unga och personer med självdestruktiva tankar är speciellt känsliga för dessa risker.

Att höra detaljerade beskrivningar om självdestruktiva handlingar eller självmord kan öka åhörarnas risk för självskadebeteende.
Att höra andra prata dömande eller förhärligande om självmord eller självdestruktiva personer kan vara skadligt.
I vissa situationer kan pressen av att ge kamratstöd bli ett för stort ansvar.

Kamratstöd från organisationer

Olika kamratstödsorganisationer erbjuder till exempel grupper, telefonstöd och chattar. Det är oftast utbildade erfarenhetsexperter som leder grupperna och erbjuder stöd. Dessutom delar många organisationer kamratstödsberättelser och information i sociala medier.

Till exempel erbjuder medlemsorganisationerna i Mentalhälsopoolen tillförlitligt stöd.

Grupper

Det är viktigt att det finns spelregler för hur man pratar om självskadebeteende i kamratstödsgrupper. Det är också bra att tillsammans komma överens om hur man ser till att gruppen är trygg, och hur man agerar om någon i gruppen har en akut risk för självskadebeteende.

Sociala medier

Riskerna med kamratstöd ökar i sociala medier och övriga nätmiljöer, där man inte samtalar ansikte mot ansikte, och där privatpersoner producerar innehåll.

Det material som privatpersoner producerar samt kamratstödssamtal i sociala medier kan vara av bra kvalitet, men det kan också innefatta skadliga element. Vanliga risker är att diskussionen blir svartvit, och att självdestruktiva handlingar beskrivs i detalj.

Minneslista för säkert kamratstöd

Den här minneslistan hjälper läsaren att välja säkra former av och källor till kamratstöd. Den ger även råd för personer som vill erbjuda kamratstöd på ett säkert sätt.

Trots att det är värdefullt med kamratstöd så kan personer som befinner sig i en liknande situation inte ta ansvar för andras återhämtning eller för att någon annan håller sig vid liv.

Ett alltför tungt ansvar utgör en risk för kamratstödjarnas egen psykiska hälsa. Uppmuntra personen att söka hjälp, och sök alltid hjälp själv om det finns en akut risk för självmord.

Som kamratstödjare kan du också be om råd och hjälp själv från Mieli rf:s kristelefon, tfn 09 2525 0112.

Om du själv är barn eller ung ska du berätta för en trygg vuxen – vem som helst – om det är så att du eller din kompis är självdestruktiv. Bär inte på den hemligheten själv!

Självdestruktivitet väcker många slags känslor hos olika personer. Man kan till exempel bli rädd, arg eller fascinerad.

När man är ung eller genomgår kriser i livet bearbetar man ofta sin relation till döden och självmord. Då kan det hända att man har mycket starka åsikter om ämnet.

Det kan vara skadligt både med en ton som förhärligar självskadebeteende och en ton som fördömer det. I sällskap av personer som befinner sig i en liknande situation bör man undvika ställningstaganden där självmord förenklas, exempelvis genom att förhärliga det som något modigt eller genom att döma det som en feg handling.

Om man får höra detaljerade beskrivningar av självdestruktiva handlingar eller planer kan risken att begå en självdestruktiv handling öka.

Berätta att du mår dåligt och har självdestruktiva tankar för personer som du litar på. Undvik att i detalj beskriva självdestruktiva handlingar i sällskap av andra som befinner sig i en liknande situation. Skydda även dig själv från andras detaljerade beskrivningar, både i medier och på övriga ställen.

Självdestruktivitet är kopplat till många mycket svåra och motstridiga känslor.

En självdestruktiv person kan ibland känna att andra är skyldiga att lindra det outhärdliga tillståndet som hen är i genom att svara på hens önskemål. Det är förståeligt.

Man kan ändå inte ålägga, tvinga eller pressa en annan person att göra på ett visst sätt genom att hota med självdestruktiva handlingar. Alla har rätt att sätta gränser för vilket stöd de kan erbjuda.

Vuxna har en skyldighet att hjälpa barn och unga som beter sig självdestruktivt. En vuxen person behöver dock inte – och bör inte – vara ensam i sin stödroll, utan ska förlita sig på professionell hjälp och stöd från organisationer.

Ibland kan en självdestruktiv person oroa sig för att belasta professionell personal. Hen kan vara tveksam till att prata öppet om det, eftersom hen inte vill skapa oro. Professionell personal har dock en annan roll än en kamratstödjare. Man behöver inte vara orolig för att belasta en yrkesperson.

Yrkespersoner har en utbildning och får stöd för att möta och hantera självskadebeteende. För dem kan du berätta även detaljerat om dina självdestruktiva handlingar eller planer. Du skadar inte yrkespersoner på det sättet, utan hjälper tvärtom dem att hjälpa dig.

Kom ihåg

I anvisningarna Chatsafe som riktar sig till ungdomar finns bra tips även för vuxna om hur man kommunicerar om självskadebeteende i sociala medier.

En guide till att kommunicera tryggt om självmord online

Självdestruktivitet Depression

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapi

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Nätterapin för unga med social fobi är avsedd för 13–17-åringar. De övriga nätterapierna är avsedda för personer över 16 år.