Den psykiska hälsan och välbefinnandet hos närstående

Som närstående har man ökad risk för utmattning

Närstående till personer med psykiska problem löper upp till tre gånger större risk att drabbas av depression än den övriga befolkningen. Detta orsakas främst av påfrestande stressfaktorer, såsom att ständigt oroa sig för samt känna sig ansvarig för sin närstående.

Det är vanligt att man måste hjälpa sin anhöriga med det dagliga livet, såsom att sköta hemmet och ta hand om ekonomiska ärenden, individens sociala relationer och medicineringen. Ifall man även hjälper personen ekonomiskt så kan detta ha en negativ inverkan på den egna ekonomiska situationen.

Ju mer stressande situationen är, desto större är risken för utmattning.

Skaffa tillförlitlig information

Den osäkerhet som ofta förekommer då en anhörig är sjuk är påfrestande. För att kunna förstå och hantera situationen samt anpassa sig är det därmed viktigt att man skaffar tillförlitlig kunskap om sjukdomen, dess rehabilitering samt vilka rättigheter man själv har som närstående och vilka stödformer som finns.

Var snäll mot dig själv

Kom ihåg att en familjemedlems insjuknande är en kris. Det tar tid att anpassa sig till situationen. Man ska inte anklaga sig själv för de känslor som detta kan vecka. Många typer av känslor, såsom skam och skuldkänslor, hör till.

I videon (6:55) nedan berättar en expert om de typiska utmaningar som en närstående till en person med en sjukdom ställs inför.

Erfarenheter från en expert och en familjemedlem till en patient

Att stöda den som insjuknat innebär att man även måste ta hand om sig själv och sitt välbefinnande.

I videon (3:34) nedan berättar en expert hur man som närstående kan ta hand om dig själv (textning på svenska inom kort).

I videon (4:12) nedan berättar en familjemedlem om hur det är när en närstående blir sjuk (textning på svenska inom kort).

I videon (5:10) berättar en anhörig om hur vardagen fortsatte under och efter en nära anhörigs sjukhusvistelse (textning på svenska inom kort).

I videon (3:57) nedan berättar en familjemedlem vilken typ av stöd man kan behöva och vad som har hjälp henne (textning på svenska inom kort).

Var kan jag få hjälp?

Tveka inte att söka hjälp ifall du upplever att du inte själv klarar av att hantera påfrestningarna i din livssituation.

Kamratstöd

Centralt för kamratstödsverksamheten för anhöriga är att dela med sig av erfarenheter. Det är ofta en lättnad att höra att man inte är ensam om svåra saker. En närståendes sjukdom och psykiska symtom väcker liknande känslor och tankar även hos andra.

I kamratstödsgrupper som drivs av Centralförbundet för anhörigas stöd för mentalvården rf (FinFami) kan anhöriga dela med sig av sina erfarenheter, lära sig mer om psykisk ohälsa och hur man själv kan orka bättre. Du hittar din närmaste anhörigförening via FinFami.

I videon (4:30) nedan presenteras FinFamis verksamhet (textning på svenska inom kort).

Information om psykisk hälsa

Mieli rf:s Psykiska första hjälpen-utbildningar erbjuder konkreta tips om hur man kan hjälpa sig själv och sin närstående.

Stöd för närståendevård

Stöd för närståendevård innebär att en äldre, funktionshindrad eller sjuk person får vård och hjälp i hemmet med hjälp av en anhörig eller annan närstående person.

Stöd för närståendevård är en helhet som innefattar tjänster för vårdtagaren samt vårdersättning, ledigheter och stöd för närståendevård till den anhöriga.

Storleken på den ersättning som betalas ut till närståendevårdaren beror på hur omfattande vården är. Det är kommunen som beslutar om det stöd och de tjänster som erbjuds närståendevårdaren.

Man ansöker om stöd för närståendevård från sin egen hemkommun. Stöd för närståendevård räknas som beskattningsbar inkomst.

En person som tar hand om en anhörig dygnet runt har rätt till minst tre dagars ledighet per månad.