Skip to main content

Sorg vid abort på fosterrelaterad grund

Det är sorgligt att förlora ett väntat barn eftersom man byggt upp en anknytning till barnet redan under graviditeten. Vid aborter på fosterrelaterad grund kan föräldrarna utöver sorg även känna t.ex. skuld, skam och lättnad.

Under rutinmässiga screeningundersökningar under graviditeten framkommer ibland avvikelser i barnets struktur eller kromosomavvikelser, för vilka det inte finns någon botande behandling. Efter beskedet om att fostret har en avvikelse måste föräldrarna snabbt fatta ett beslut om att fortsätta eller avbryta graviditeten.

Beslutet att avbryta en graviditet är ofta svårt och väcker motstridiga känslor hos föräldrarna. Sorgen kan omfatta många olika slags känslor.

Sorgen relaterad till förlusten av ett barn kan ta sig uttryck på många sätt. Sinnesstämningen kan växla. Det är även vanligt med kroppsliga symtom såsom sömnsvårigheter och olika smärttillstånd. Man kan även känna sig apatisk, överstimulerad samt tappa aptiten.

Före aborten

Ifall föräldrarna beslutar sig för att avbryta graviditeten ska de ansöka om tillstånd hos Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira). Föräldrarna blir informerade om hur aborten går till.

Före aborten tillfrågas föräldrarna vad barnet ska kallas och vilka minnen som tas tillvara på sjukhuset. Till exempel fotografier och fotavtrycken tryckta på kartong kan vara mycket viktiga för föräldrarna. De hjälper dem att minnas barnet och bearbeta sorgen.

Vårdpersonalen stöder föräldrarna under aborten. Föräldrarna får veta vad som händer under aborten och vilka reaktioner som kan uppkomma i samband med den.

Att ta farväl

När barnet är fött uppmuntras föräldrarna att se barnet eftersom det vanligtvis upplevs som mycket viktigt att ta farväl av barnet. Under avskedet har föräldrarna möjlighet att uttrycka sin sorg och visa sin kärlek i både ord och handling. Man kan till exempel krama och smeka barnet, sjunga och prata med det.

Om föräldrarna inte vill se barnet så respekteras även detta beslut. Föräldrarna har rätt att göra som de vill i situationen.

Behov av sjukledighet

Efter en abort på fosterrelaterad grund behöver föräldrarna vanligtvis sjukledighet. Kvinnan kan få graviditets- och föräldrapenning i 105 vardagar utan avbrott. Förutsättningen för att få förmånen är att graviditeten har varat i minst 154 dagar (22 graviditetsveckor).

Barnets andra förälder har rätt till föräldrapenning från och med den dag då barnet dör. Den andra föräldern kan få föräldrapenning i totalt 25 dagar (dödsdagen + 24 vardagar).

Begravning och minnesstund

Före utskrivningen från sjukhuset går man igenom frågor som gäller barnets begravning med föräldrarna och kommer till exempel överens om sjukhuset tar hand om kremeringen av barnet eller om man ska ordna en minnesstund i sjukhusets kapell.

Stöd till föräldrarna

På föräldrarnas begäran kan man även ordna en session i en grupp för första stöd. Det innebär att man går igenom det som hänt med en person som gått igenom samma sak samt med vårdpersonalen.

Man kommer ofta även överens om ett uppföljningssamtal. Under samtalet diskuteras föräldrarnas mående och deras stödbehov kartläggs. Vid behov kan man till exempel ordna ett möte med en krispsykolog.

Föräldrarna informeras om det stöd som är tillgängligt i hanteringen och bemötandet av de känslor som är förknippade med förlusten av barnet. Om föräldrarna önskar kamratstöd kan man komma överens om att sjukhuset vidarebefordrar deras kontaktuppgifter till en aktör som erbjuder stöd för vidare kontakt.

Berätta hur du mår

Även om det känns svårt att ta upp saken så lönar det sig att prata om hur man mår med närstående, personer som varit med om liknande eller med yrkespersoner. Detta hjälper en få ordning på sina tankar och känslor.

När och var kan man få hjälp?

Det lönar sig att söka hjälp med låg tröskel.

Professionell hjälp behövs exempelvis om

  • de starka reaktionerna fortsätter en längre tid och stör vardagen
  • beteendet eller personligheten förändras dramatiskt
  • de inre resurserna tar slut och man behöver hjälp i vardagen

Man kan söka hjälp exempelvis via

  • hälsocentralen
  • företagshälsovården
  • kristelefonen
  • kamratstödsgrupper

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.

Nätterapier

Huvudsakligen för personer över 16 år. Du behöver en remiss och bankkoder.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av: