Olika typer av ångest

Specifika fobier

En specifik sak eller situation kan utlösa ångest och rädsla. Man kan i princip vara rädd för vad som helst såsom spindlar, hissar, smuts, vaccinationer eller en viss typ av mat.

Ibland är rädslan för en sak eller situation mycket kraftig och ständigt återkommande. Då försöker man på alla sätt undvika det man är rädd för.

Social ångest

Social ångest innebär att man är väldigt nervös i sociala situationer eller då man står i centrum för uppmärksamheten. Man är rädd för att göra bort sig, bli generad, skamsen eller kritiserad av andra.

Det kan kännas obehagligt i sociala sammanhang eller då man måste uppträda inför andra. Man kanske undviker dessa svåra situationer. Social ångest är mer än bara blyghet. Den kan begränsa livet väldigt mycket.

Generaliserad ångest

Vid generaliserad ångest (GAD) oroar man sig lätt för många olika saker. Ångesten kan uppkomma på grund av flera olika orsaker.

Det är svårt att sätta stopp för orostankarna och det kan vara svårt att tolerera osäkerhet. Man oroar sig både över det förflutna och framtiden, är rastlös och söker ständigt försäkran om att allt är bra.

Generaliserad ångest kan ta sig uttryck till exempel som sömnproblem, rastlöshet och irritation.

Separationsångest

En person med separationsångest är rädd för bli lämnad av sina närstående. Separationsångest kan förekomma i alla åldrar, men den är vanligast hos barn och ungdomar. De är vanligtvis rädda för att separeras från sina föräldrar.

Symtomen på separationsångest kan få sin början i stressiga situationer, till exempel när man byter skola eller vänskapskretsen ändras, efter sommarlovet eller på grund av mobbning i skolan eller sjukdom.

Man kan vara rädd för att något hemskt kommer att hända antingen en själv eller en närstående som inte för tillfället är närvarande.

Symtomen visar sig ofta som svårigheter att skiljas från en närstående, svårigheter att gå till skolan eller jobbet eller som sömnsvårigheter.

I samband med en separation framträder barnets ångest i en mängd olika känslomässiga och beteendemässiga symtom, såsom gråt, klängighet, ilska eller trots. Barnet kan också få fysiska symtom såsom ont i magen, illamående, hjärtklappning eller huvudvärk.

Panikstörning

En panikattack är en stark känsla av ångest. Man upplever även kraftiga fysiska symtom såsom andningssvårigheter, hjärtklappning, bröstsmärtor, domningar och svettningar.

Panikstörningen kan även innebära en rädsla för att man håller på att dö eller bli galen.

En panikattack börjar ofta mycket snabbt. Den kan slå till i en situation som orsakar ångest eller rädsla, eller helt oväntat.

Känslan av panik kan också ha ett samband med någon annan ångeststörning.

Vad kan jag själv göra?

Egenvårdsprogram för arbete på egen hand

Du kan få hjälp för ångestrelaterade problem med hjälp av Psykportens egenvårdsprogram. De kan göras på egen hand eller tillsammans med en närstående eller yrkesperson. Egenvårdsprogrammen ger dig information om problem relaterade till ångest och verktyg för att hantera ångest.

Du kan använda egenvårdsprogrammen

• på egen hand
• i väntan på övrig vård
• som tillägg till övrig vård
• efter att övrig vård redan har avslutats

Berätta hur du mår

Många upplever att de känner sig lättade när de har berättat om sina symtom för sina närstående. Även om det känns svårt och onödigt att prata om det, är det värt att prata med en trygg vuxen eller en god vän. När du berättar om dina symtom är du inte längre ensam i den svåra situationen. Det kan också hjälpa dig att klargöra dina egna tankar och känslor.

Dina närstående har kanske också märkt av dina symtom. Du kan bli överraskad över hur mycket stöd och förståelse du får när du talar med andra.

Stöd av andra

Om det inte är möjligt att prata med närstående kan du söka dig till olika former av kamratstöd. Kamratstöd förekommer både i gruppform och på tumanhand och träffarna kan vara både ansikte mot ansikte och på distans. Det finns också kamratstödsverksamhet som handleds av social- och hälsovårdspersonal.

Ta hand om dig själv

Hur välfungerande vardagen är har en stark inverkan på det psykiska välbefinnandet. 

När du känner att du mår bra löper vardagen smidigt utan större ansträngning. Dessutom främjar vardagliga rutiner och en regelbunden dygnsrytm även hälsan överlag.

Du kan påverka ditt välbefinnande med hjälp av väldigt enkla saker varje dag. Motion, sömn och att uppleva välbehag utgör viktiga byggstenar i vardagen. Andra människors närvaro och att ha sociala kontakter är viktigt. Kvaliteten på det dagliga intaget av näring har också en stor inverkan på sinnesstämningen.