Social ångest

När kan social ångest uppstå?

Social ångest kan uppstå till exempel

• under ett offentligt framträdande eller tal
• på en offentlig toalett
• vid gemensamma måltider
• under ett telefonsamtal med någon man inte känner
• när man blir kritiserad av andra.

Vanligtvis spänner man sig inte då man befinner sig med sina närmaste vänner och släktingar eller i sällskap med helt främmande människor.

I regel upplever man mest social ångest i situationer då man befinner sig med bekanta personer som inte står en särskilt nära.

Vilka är symtomen på social ångest?

Det är vanligt att medvetet eller omedvetet tro att ens beteende på något sätt är skamligt i andras ögon.

Man kan även vara rädd för att ångestsymtom, såsom darrning, svettning eller rodnad, upptäcks av andra.

Ångest kan till och med leda till panikkänslor.

Symtomen kan uppkomma endast i vissa situationer. Det är även möjligt att vara rädd för alla sociala situationer.

Hur uppstår social ångest?

Social ångest utvecklas vanligtvis i tonåren, i åldern 11–16 år, men den kan också börja senare.

Det kan finnas många olika faktorer bakom rädslan.

Att vara försiktig och rädd i sociala situationer är delvis ärftliga egenskaper.

Om ett barn växer upp i en miljö där man aktar sig för sociala situationer kan barnet börja uppleva sådana situationer som hotfulla. Att barnet behandlas väldigt strängt eller blir förlöjligad kan även leda till social ångest.

Man kan komma ihåg situationer från barndomen då man har blivit utsatt för negativ kritik från andra. I sådana situationer har man upplevt att man blivit mobbad, generad eller skamsen. Sådana upplevelser kan över tid leda till negativa uppfattningar om sig själv som person som sedan i dagsläget aktiveras i liknande sociala situationer.

Att ha varit mobbad har ett starkt samband med uppkomsten av social ångest.

Hur behandlas social ångest?

Social ångest behandlas främst med psykoterapeutiska behandlingsmetoder såsom psykoterapi. Ibland behövs läkemedelsbehandling. Då används ofta antidepressiva läkemedel. 

Det centrala i psykoterapin är att gradvis med hjälp av övningar lära sig att möta olika situationer som man spänner sig för. I behandlingen ingår även att identifiera de tankar som förekommer i samband med rädslan och påverka dem. En stor del av behandlingen sker alltså snarare i vardagen än under terapisessionerna.

Även barn och unga kan ha social ångest och det kan påverka skolgången negativt. Föräldrarna och skolpersonalen kan tillsammans med barnet eller ungdomen fundera på hur hen bättre kunde klara av de ångestväckande situationerna.

Vad kan jag själv göra?

Ett egenvårdsprogram för arbete på egen hand

Egenvårdsprogrammet för social ångest erbjuder information om vad som ger upphov till social ångest samt om hur tankarna påverkar känslorna och beteendet. Du får lära dig olika sätt som gör det möjligt för dig att hantera och klara av den sociala ångesten. Du kan gå igenom egenvårdsprogrammet på egen hand, tillsammans med en närstående eller med stöd av en yrkesperson (assisterad egenvård).

Du kan använda detta egenvårdsprogram:

• på egen hand
• medan du väntar på övrig vård
• som tillägg till övrig vård
• efter att övrig vård avslutats.

Berätta om hur du mår  

Det lönar sig att berätta om sin sociala ångest för någon som man litar på. Då man övar sig på att möta rädslan med någon kan rädslan minska. Att tala om att man känner sig rädd kan leda till att man mår bättre. Att berätta om sin situation innebär ofta att man inte längre behöver klara av den svåra situationen helt själv. Tankarna och känslorna klarnar även ofta.

Dina närstående har kanske också märkt av dina symtom. Du kan bli överraskad över hur mycket förståelse och stöd för att må bättre du kan få via diskussioner med andra.

Stöd av andra

Om det inte är möjligt att prata med närstående kan du söka dig till olika former av kamratstöd. Kamratstöd förekommer både i gruppform och på tumanhand och träffarna kan vara både ansikte mot ansikte och på distans. Det finns även kamratstödsverksamhet som handleds av social- och hälsovårdspersonal.

Ta hand om dig själv

Välbefinnandet i vardagen har en stark inverkan på det psykiska välbefinnandet.

När man mår bra löper även vardagen ofta smidigt och kräver inte stora ansträngningar.  Dessutom främjar vardagliga rutiner och en regelbunden dygnsrytm även hälsan överlag.

Du kan påverka ditt välbefinnande med väldigt enkla saker varje dag. Motion, sömn och att göra saker man njuter av utgör grundpelare i vardagen. Även social samvaro och kontakt med andra är viktigt. Sinnesstämningen påverkas även av kostens kvalitet.