Information om självskärning
Självskärning betyder att man avsiktligt skadar sig själv. Dess syfte är att försöka lindra känslorna när man mår dåligt. En person kan ta till självskärning när det känns som om det inte finns några andra medel.
Ungefär var tionde ung person skär sig. Förutom att skära sig kan man också skada sig själv på annat sätt. Även vuxna kan skada sig själva.
Varför skär människor sig själva?
Självskärning börjar ofta i en svår livssituation. Det kan också finnas långvariga svåra livserfarenheter i bakgrunden.
Självskärning syftar till att påverka ens egna känslor. Smärtan får kroppen att producera må bra-hormoner. Det gör att det känns bättre för en stund.
Någon kanske skär sig för att undkomma känslolöshet, medan en annan vill slippa att må outhärdligt dåligt. En person kan ta till självskärning när hen inte har något annat sätt att bearbeta svåra känslor.
För vissa blir självskärningen ett kortvarigt experiment. För andra är det ett långsiktigt sätt att överleva för att bedöva känslorna av att må dåligt.
Självskärning kan vara ett sätt att
- att stoppa dåliga tankar
- att ventilera ilska
- att fly från sina problem
- att känna något
- att förhindra självmord
- att straffa sig själv
- att skada andra
Vad är nackdelen med självskärning?
Även om skärandet får dig att må bättre en stund, gör det inte i längden det lättare att hålla svåra känslor borta. Det hindrar dig också från att lära dig att hantera illamående på ett fungerande sätt.
Man kan också utveckla en tolerans mot skärande. Då behöver man skära sig ännu djupare eller hitta nya sätt att skada sig själv för att uppnå en lindrande effekt. På så sätt ökar också skadorna.
Skärandet skapar också ytterligare stressfaktorer i livet, såsom fysiska ärr, skam, hemligheter och skuldkänslor. Hemligheterna kan få dig att distansera dig från viktiga människor och begränsa ditt liv.
Hur kan jag sluta skärandet?
Det viktigaste är att motivationen att sluta kommer från dig själv. Därför är det viktigt att fundera på varför du vill sluta skära dig.
Fundera till exempel på följande:
- Hålls de svåra känslorna borta genom att du skär dig?
- Har självskärningen haft några negativa följder?
- Är nackdelarna större än fördelarna?
Förändring väcker vanligtvis rädsla och kräver att man lär sig nya vanor. Därför är det bra att börja med små steg och ha självmedkänsla.
Istället för att sluta skära dig helt vill du kanske först minska på självskärningen eller mängden vävnadsskador. Du är själv bäst på att bedöma i vilken takt du bör gå framåt.
Prata med andra
Även om det känns svårt och meningslöst att tala om saken, lönar det sig att berätta för exempelvis en familjemedlem, en yrkesutbildad person eller en god vän att du mår dåligt.
När man berättar om sin situation är man inte längre ensam i den svåra situationen. Då blir också ofta de egna känslorna och tankarna klarare.
Ta Psykporten till hjälp
Hjälp kan också fås från Psykportens egenvårdsprogram, som du kan gå igenom antingen ensam eller tillsammans med en närstående eller en yrkesperson. I Psykporten hittar du egenvårdsprogrammet för självskadebeteende.
När och var kan man få hjälp?
Professionell hjälp
En yrkespersons hjälp behövs särskilt om de egna resurserna, egenvårdsanvisningarna och stödet från närstående inte räcker till. Yrkespersonen lyssnar och stöder. I allmänhet försöker man också hitta nya perspektiv och sätt att hantera den svåra situationen tillsammans.
Du kan söka hjälp till exempel
- hos hälsovårdaren
- hos skolkuratorn
- hos skolpsykologen
- på ungdomsstationen
- hälsocentralen
- företagshälsovården
Hur kan Psykporten.fi hjälpa dig?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:
Nätterapier
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.
Nätterapin för unga med social fobi är avsedd för 13–17-åringar. De övriga nätterapierna är avsedda för personer över 16 år.