Skip to main content

Hur hjälper man en person som löper risk att begå självmord?

De anhöriga har ofta en viktig roll i att den som löper risk för självmord får hjälp. En bekant eller förbipasserande som lägger märke till en individs självmordsavsikter kan också rädda ett liv. Denna sida innehåller information om hur man kan upptäcka risk för självmord och hur man kan ingripa.

Det är inte alltid möjligt att identifiera ifall en person är självmordsnär och löper risk att begå självmord (suicid) eller kunna förhindra självdestruktiva handlingar. De anhöriga ser dock ofta tecken på att allt inte är bra. De flesta som har begått självmord har kommunicerat sina avsikter på förhand.

En person som överväger självmord kan till exempel

  • berätta att hen upplever att hen har hamnat i en återvändsgränd och inte ser någon annan utväg
  • prata direkt om sina självdestruktiva avsikter, till exempel berätta att hen vill dö eller tänker på att ta livet av sig
  • prata indirekt om sina självdestruktiva avsikter, till exempel genom att skämta om det eller att prata om att självdestruktiva handlingar är rättfärdigade
  • ordna med saker inför sin död eller ta farväl på olika sätt
  • införskaffa medel och metoder för suicid.

Kom ihåg

Om något får dig att misstänka att en person överväger självmord ska du agera.

Hur kan man hjälpa en person som löper risk för självmord?

Du behöver inte kunna agera precis rätt eller kunna säga just de rätta sakerna. Situationen samt vad man vill och behöver ser olika ut för alla som löper risk för självmord.

Det viktigaste är att du visar att du är intresserad och villig att hjälpa. Det behöver inte gå till perfekt; om du till exempel råkar såra personen i en känslig situation kan du alltid be om ursäkt.

Sitt inte ensam med din orostankar och känslor. Du kan få stöd och råd genom till exempel Mieli rf:s kristelefon (tfn 09 2525 0112) samt Anhörigas stöd för mentalvården FinFami.

Hur ska jag agera om risken för självmord är akut?

Man bör alltid uppmana en person som berättar om självmordstankar att söka hjälp, men det kan man oftast göra även under de kommande dagarna. Du kan få en uppfattning av hur akut behovet av hjälp är genom att fråga direkt om självmordstankarna.

Om personen har vidtagit åtgärder för att begå självmord, eller berättar att hen tänker göra det, så är risken och behovet av hjälp akut.

  • Även en påverkad eller psykotisk person som har pratat lite svävande om självskadebeteende är i stor fara. Hen bör inte lämnas ensam.
  • Om det verkar som att personen kommer att försöka begå självmord omedelbart ska man agera direkt. Om du inte själv kan vara på plats ska du ordna så att någon annan är med personen och ser till att hen får professionell hjälp.
  • I nödsituationer kan du be om hjälp och råd via nödnumret 112.
  • Om en självdestruktiv person beter sig aggressivt eller har ett vapen ska du ringa 112.

Praktiska instruktioner

Erfarenheter av handlingar och ord som har hjälpt i en självdestruktiv kris

“När jag är självdestruktiv så är alla trevliga och omtänksamma ord eller meningar till hjälp. De kan komma från bekanta eller okända personer. Det hjälper inte med roliga minnen eftersom tankarna bara kretsar kring mina misslyckanden. Framtiden ger inte heller något hopp. Det enda hoppet är i nuet. Att man ser något kul i livet just då. Det räcker med något litet.”

“När självdestruktiviteten är som starkast har det bästa varit att hjälpsamma människor är närvarande och samtalar på ett lugnt och sansat sätt. Det värsta är om andra skuldbelägger en eller visar sitt ogillande i stil med “Varför gjorde du så där?”. En självdestruktiv person mår väldigt dåligt. Det handlar inte om att man vill få uppmärksamhet.”

“När jag var självdestruktiv hade jag velat att man sa till mig: “Du är älskad och viktig”, “Jag finns här för dig så länge som du vill”, “Vi kan sitta tysta tillsammans, vi behöver inte säga något”.

“Det känns som att inga ord når fram till mig när jag är i ett självdestruktivt tillstånd. Det som hjälper bäst är själva känslan av att en annan person är närvarande och bär mig en stund. Det är en tröst att hen förmedlar en genuin förståelse och vilja att hjälpa.”

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapi

I huvudsak för personer över 16 år. Du behöver en remiss och bankkoder.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Nätterapin för unga med social ångest är avsedd för 13–17-åringar. De övriga nätterapierna är avsedda för personer över 16 år.

Du kanske också är intresserad av