Att ta i beaktande könsmångfalden i skolan

Sexualitet & kön Skolpersonalen

Alla barns könsuttryck, fysiska kön och könsidentitet motsvarar inte omgivningens förväntningar. Ett barn eller en ungdom kan avvika från könsnormerna på grund av många olika anledningar. Ett barn som avviker från könsnormerna kan riskera att utsättas för mobbning. Det viktigaste är att eleven kan känna sig trygg i skolan och som en del av gemenskapen.

Centrala saker

En del barn och unga uttrycker sitt kön på ett sätt som avviker från andras förväntningar.
Att avvika från könsnormen kan innebära att man löper risk att bli utsatt för mobbning eller att man drar sig undan från andra jämnåriga.
Ett individuellt könsuttryck är inte i sig ett tecken på problem.
Olika försök att ändra en elevs sätt att uttrycka sig själv är skadligt för eleven.
Det viktigaste är att eleven kan känna att hen är accepterad som hen är och att hen är en del av gemenskapen.

Hur uttrycks könsmångfald i skolan?

Könsmångfald innebär att man inte delar in könsbegreppet i två kön som tydligt kan skiljas från varandra och som är varandras motsatser. Hur människor uttrycker sitt kön är betydligt mer mångsidigt än så.

Alla barn och unga uttrycker sitt kön i skolan på ett eller annat sätt. Man brukar oftast inte uppmärksamma det förrän ett barns sätt att uttrycka sig själv inte passar ihop med vad andra förväntar sig av hen.

Att reflektera kring sig själv är en viktig utvecklingsuppgift för barn i skolåldern.

Det individuella könsuttrycket kan visa sig

i hur man klär sig
i lekar
i könade situationer, såsom i omklädningsrum och på toaletter
som något som eleven själv tar upp och pratar om.

Genusmedveten uppfostran och undervisning

Könsmångfald innefattar tanken om att könen är jämställda och att det finns fler än två kön. Utgångspunkten för genusmedveten uppfostran och undervisning är att identifiera alla som individer och som sig själva.

Anta inte någons kön

I skolans verksamhetskultur är det viktigt att prata om barn, unga och elever. Att dela upp eleverna i flickor och pojkar innebär att man gör antaganden om deras kön. Detta ska man undvika.

I en genusmedveten undervisning socialiseras inte elever till ett visst kön utifrån till exempel deras intressen, utseende eller namn.

Könsmångfald innebär att könsuttrycket, det fysiska könet och könsidentiteten inte nödvändigtvis motsvarar omgivningens förväntningar.

Det är större sannolikhet att ett barn som uttrycker sitt kön på ett individuellt sätt blir transperson, homosexuell eller bisexuell. Men å andra sidan kan man inte på förhand veta hur någon kommer att utvecklas. Alla alternativ är möjliga.

Det går inte att påverka ett barns eller en ungdoms sexuella läggning eller könsidentitet genom att ändra hur hen klär sig eller att få hen att leka vissa lekar.

Ett könsuttryck som skiljer sig från det förväntade betyder inte automatiskt att eleven har ångest för sitt kön. Könet eller sättet att uttrycka sig själv på innebär inte nödvändigtvis ett problem för eleven själv på något sätt, ifall andra inte gör det till ett problem.

Vad kan läraren göra?

Genusmedveten uppfostran och undervisning utgår från att man identifierar elevernas individualitet och personlighet. Det är viktigt att man inte fortsätter att dela upp elever i könsspecifika grupper i skolan.

Könsidentiteten består av flera faktorer. Dessa faktorer definierar individens medvetenhet om samt upplevelse av sitt kön.

Handlingssätt och saker att tänka på i skolan

Prata i skolan om barn, ungdomar eller elever. Prata inte om flickor och pojkar.
Bemöt varje elev öppet, individuellt, rättvist och respektfullt.
Lyssna på hur eleven definierar sig själv och vill bli bemött. Om du inte vet – fråga!
Använd det namn som eleven vill bli kallad för.
Kom ihåg att det inte är säkert att eleven vill sticka ut från mängden eller lyftas fram som ett exempel.
Erbjud alla elever information om könsmångfald och könsdysfori. Hänvisa vid behov ungdomen vidare.
Ta tag i fördomar som du observerar i klassen och skolan eller som du hör av elever eller vuxna på skolan. Föregå med gott exempel och visa att alla människor ska bli bemötta jämlikt.
Anta inte vad eleverna är intresserade av utifrån deras kön. Säkerställ att alla får möjlighet att göra egna val på t.ex. slöjd- och idrottslektioner.
Använd genusmedveten terminologi. Relevant terminologi hittar du i egenvårdsprogrammet för bearbetning av könsidentiteten.
Lyft i undervisningen fram positiva exempel på mångfald bland människor. Erbjud eleverna litteratur, lekmönster och till exempel filmer där man synliggör könsmångfald.
Vid undervisning i emotionella färdigheter är det viktigt att betona att alla kön har rätt till alla känslor.
Ifall du är orolig över en elevs välbefinnande ska du kontakta vårdnadshavare och elev- och studerandevården.

Könsidentitet och sexuell identitet är mycket personliga saker. Alla uttrycker ändå dessa på något sätt. Till exempel kan en lärare nämna att hen har en fru eller man. Många uttrycker också sitt kön genom till exempel hur de klär sig.

När könet och sexualiteten passar in i normen märker man oftast inte av det, eller fokuserar inte på det. Det blir synligt först när någon bryter mot normen.

En elev som inte passar in i könsnormen gör alltså inget olämpligt. Hen vill bara bli bemött i skolan som sig själv, precis som alla andra.

Om barnet mår bra, har kompisar och inte blir mobbat så utgör det individuella könsuttrycket inget problem. Det behöver man alltså inte oroa sig för.

I en genusmedveten skola stöttar och respekterar de vuxna elevens individuella sätt att uttrycka sitt kön. Det är viktigt att alla får stöd för sina intressen – oavsett om det handlar om vad man leker eller hur man väljer sina fortsatta studier.

Att erbjuda alla elever samma lekar, aktiviteter, spel, beteendemönster och innehåll i läroämnen är att ge jämställd uppfostran och undervisning.

Vid genusmedveten utbildning erbjuds eleverna information om sina rättigheter.

När alla elever utbildas genusmedvetet blir det möjligt för varje elev att

få en bred uppfattning om sin kompetens
söka sig till fortsatta studier som genuint intresserar en.

Det är bra att fokusera på undervisningsmaterial som synliggör många typer av människor, så att alla barn kan känna igen sig.

Ibland vill barn eller unga som upplever könsdysfori bli tilltalade med ett annat namn än sitt officiella namn. När man använder det namn som eleven önskar visar man eleven att man tar hens behov på allvar.

Man kan berätta för eleven att i dokument, som i pedagogiska dokument och betyg, kommer det tills vidare att stå samma namn som i Befolkningsdatasystemet.

Det skadar inte eleven att man använder det namn på hen som hen själv önskar. Det är bra att berätta för eleven att om hen vill så kan hen testa olika namn och också gå tillbaka till sitt ursprungliga namn.

Det viktigaste är att känna sig trygg i skolan

Det är viktigt att alla elever får känna sig trygga i skolan. Barn och unga ska kunna känna att de tillhör gruppen och att de är vanliga elever bland de andra.

När man lyfter fram det här perspektivet och tillvägagångssättet i utbildning och undervisning, så blir det lättare att respektera både sig själv och andra. Lagandan förbättras också.

Om en vuxen i skolan har goda emotionella färdigheter och kännedom om könsmångfald och genusmedveten utbildning, så är det lättare för hen att upprätthålla en trygg verksamhetskultur. Det är möjligt att få utbildning och mer information om det här.

En förändrad social roll

En ung person som funderar över sitt kön och sin individualitet kan känna sig nervös i skolan. Det kan bli svårare att lära sig saker om hen har ångest och tankarna någon annanstans.

För att det ska bli möjligt att lära sig saker ska de vuxna på skolan erbjuda alla en trygg skoldag. Läraren ska alltid ingripa vid olämpligt beteende, diskriminering eller mobbning.

Om ett barn eller en ungdom upplever stark könsdysfori kan hen vara väldigt sårbar. Hen behöver stöd och förståelse från vuxna.

Om hen inte blir bemött av vuxna kan tilliten till dem snabbt avta. De vuxna måste kunna tolerera osäkerhet. De måste kunna vara öppna för alla typer av utvecklingsvägar.

Förutom att välja ett självvalt namn kan barn eller unga uttrycka sitt kön genom hur de klär sig. De kan vilja gå till ett annat omklädningsrum under idrottslektionen eller ha möjlighet att använda andra toaletter än tidigare.

Situationerna är mycket individuella. Man behöver inte ensam lista ut vilket handlingssätt som skulle vara det bästa. Det är viktigt att prata om saken tillsammans med eleven och vårdnadshavarna samt med skolpsykologen eller kuratorn.

Risk för mobbning

Barn och unga som skiljer sig från könsnormen har en högre risk än andra att bli mobbade, samt en högre risk för psykiska problem.

Den förhöjda risken för psykiska problem beror bl.a. på omgivningens negativa inställningar. Att avvika från könsnormen leder inte i sig till psykiska problem.

Tidigare har det hänt att elever som har blivit mobbade har blivit beskyllda för att det är deras sätt att uttrycka sitt kön på som är orsaken till mobbningen. Men barnet eller ungdomen har inte valt själv att vara annorlunda. Det är skadligt att försöka ändra hens sätt att uttrycka sig själv på.

Övningar för att främja reflektioner om identitet i skolan

Särskilt i ungdomsåren reflekterar man kring sin egen plats i världen och relationen till andra människor.

Övningar kan vara användbara

i förebyggande syfte i grupp
som ett stöd för individen inom till exempel elev- och studerandevården.

Dessa enskilda övningar från olika egenvårdsprogram lämpar sig för alla åldrar.

Övningar om könsidentitet

Ett meningsfullt liv
Övningar som hjälper dig att identifiera dina värderingar och reflektera kring hur ett meningsfullt liv ser ut för dig.

Målsättningar
Målsättningsövningar – konkreta mål motiverar och hjälper en att agera utifrån sina värderingar.

Läs mer

Genusmedveten och jämlik utbildning, undervisning och handledning är Utbildningsstyrelsens webbsida som innehåller anvisningar och material:

Läs mer om genusmedveten undervisning och handledning (Utbildningsstyrelsen) (opens in a new window, goes to a different website)

Kropps- och känslofostran samt Integritetskunskaper för skolor och läroverk är Befolkningsförbundets webbsidor för undervisning i centrala utbildningsteman:

Seta erbjuder expert- och utbildningstjänster:

Läs mer om Setas utbildningstjänster (Seta.fi, på finska) (opens in a new window, goes to a different website)

Sexualitet & kön Skolpersonalen

Hur kan Psykporten.fi hjälpa dig?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Alla symtomtest

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapier

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Läs mer om nätterapi