Information om litiumbehandling
Vad används litium till?
Litium används för att stabilisera sinnesstämningen.
Hur används litium?
Läkaren fastställer läkemedelsdosen baserat på litiumkoncentrationen i blodet. Det är viktigt att läkemedlet används enligt läkarens anvisningar.
Läkemedlet tas i tablettform, helst tillsammans med måltid. Det ska alltid tas vid samma tidpunkt på dygnet.
När börjar litiumet verka?
Effekten av läkemedlet börjar gradvis inom cirka tre veckor efter att det satts in.
Hur följs litiumkoncentrationen upp?
Litiumkoncentrationen i blodet följs upp med blodprov (S-Li).
Litiumkoncentrationen mäts på morgonen, cirka tolv timmar efter den föregående läkemedelsdosen. Man får äta frukost före blodprovet.
Vid insättningen och vid justeringar av dosen mäter man litiumkoncentrationen i blodet varje vecka. Det fortsätter man med tills koncentrationen av läkemedlet i kroppen stabiliseras.
Dessutom följer man upp litiumkoncentrationen regelbundet under underhållsbehandlingen enligt läkarens anvisningar.
Om biverkningarna av litiumet ökar ska läkemedelskoncentrationen omedelbart justeras. Nedan hittar du mer information om biverkningar och symtom på förgiftning.
Andra prov
Uppföljning av den fysiska hälsan sker 1-2 gånger om året med blodprov, urinprov, vägning och palpation av sköldkörteln.
Vad ska man tänka på när man använder litium?
Under litiumbehandlingen ska man dricka tillräckligt.
Det är särskilt viktigt att få i sig tillräckligt med vätska vid ifall man svettas, har feber, diarré eller kräkningar. Litiumkoncentrationen kan öka till exempel vid magsjuka, uttorkning, fasta eller en operation.
Koksalt påverkar koncentrationen av litium. Därför bör man undvika stora förändringar i mängden salt man äter.
Man ska undvika alkohol och andra rusmedel under medicineringen.
Vilka biverkningar kan man få av litium?
Biverkningarna av litiummedicinering kan inkludera illamående, muntorrhet, trötthet, skakningar i händerna, ökade urinmängder och viktuppgång.
En del litiumanvändare får njurproblem eller en dysfunktion i sköldkörteln eller bisköldkörteln. Utvecklingen av dessa följs upp till exempel med blodprov. Vid problem kan man ändra eller byta ut medicinen vid behov.
Diskutera alla biverkningar eller förändringar i ditt tillstånd med den hälso- och sjukvårdspersonal som vårdar dig.
Hur lindrar man eventuella biverkningar?
Vilken typ av interaktioner har litium?
Vid smärta och feber rekommenderas paracetamol. Receptfria febernedsättande och antiinflammatoriska läkemedel såsom ibuprofen (Burana®) och acetylsalicylsyra (Finrexin®) kan öka litiumkoncentrationen.
Litium kan interagera även med andra läkemedel. Berätta för läkaren eller annan sjukvårdspersonal som vårdar dig om alla läkemedel som du tar. Nämn också alla receptfria läkemedel samt naturprodukter, vitaminer och spårämnen.
Läkemedelskortet är ett bra hjälpmedel för detta. På det listar du alla läkemedel och läkemedelsliknande preparat som du använder, såsom vitaminer, samt deras styrka och dosering.
Det är också viktigt att du nämner litiummedicineringen när du besöker ett apotek så att de kan kontrollera eventuella interaktioner.
Vilka är symtomen på litiumförgiftning?
Symtom på litiumförgiftning är ett tecken på att man har en alltför hög koncentration av litium i blodet. Vid lindrig litiumförgiftning påminner symtomen om de vanligaste biverkningarna av litium.
De biverkningar av litiummedicineringen som förvärras när koncentrationen av läkemedlet ökar är bland annat skakningar, rastlöshet, trötthet, slöhet och svaghet.
Kontakta vårdstället eller jouren om biverkningarna förvärras eller om du får nya allvarliga symtom.
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:
Nätterapi
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.