Hur hjälper man en person med psykossjukdom?
Den här sidan har fått ett märke för lättläst text, vilket är ett intyg på att texten är lättläst.
Psykossjukdomen kan påverka din närståendes beteende, tänkande och känslor på olika sätt under sjukdomens olika faser. Även om din närstående har blivit sjuk är hen fortfarande samma person som före hen insjuknade.
Ge hjälp i krissituationen
Om du oroar dig för din närstående ska du diskutera det med hen på ett vänligt, öppet och icke-dömande sätt. Berätta att du är oroad och vill hjälpa.
Det är viktigt att du låter din närstående prata om sina erfarenheter och tankar på sitt eget sätt. Du kan fråga hur hen känner sig och hur länge hen känt på det sättet.
Ge din närstående utrymme. Om hen inte vill prata med dig kan du inte tvinga hen att göra det. Berätta i stället att du är beredd att lyssna om hen ändrar sig.
Se upp för varningtecken och följ handlingsplanen
Om du känner till personens varningstecken, dvs. de symtom som brukar förekomma före en psykotisk episod, och är informerad om handlingsplanen som anknyter till dem ska du ta upp saken till tals och handla i enlighet med planen.
Uppmuntra din närstående att söka professionell hjälp eller kontakta sin vårdgivare. Du kan också erbjuda dig att följa med till mottagningen eller delta i telefonsamtalet.
Om din närståendes symtom eller vanföreställningar riktas mot dig ska du inte ta dem personligen. De är en del av sjukdomen.
Erbjud praktisk hjälp. Ta reda på vilken typ av hjälp personen behöver. Fråga vad som skulle få hen att känna sig trygg och öka hens känsla av kontroll.
Lyssna och ge stöd i vardagen
Lyssna på din närståendes tankar, upplevelser och bekymmer.
Om din närstående inte själv tar upp saker till tals kan du ibland fråga om hur hen har det eller om hur hen mår.
Din närstående kan också behöva annat stöd än samtal, till exempel att göra saker tillsammans, att tillsammans utföra bekanta vardagsrutiner, att uppmuntra hen att delta i meningsfulla aktiviteter eller bara vara närvarande.
Delta i vården som närstående
Erbjud dig att komma med till vårdmötena ifall din närstående samtycker till det.
Din närstående har rätt att bestämma om du alls får delta i vården och om vårdpersonalen får ge dig information om vården. Det kan kännas jobbigt. Det är viktigt att prata om detta så öppet som möjligt under de olika faserna av behandlingsprocessen.
Om din närstående ger sitt tillstånd så kan du vara med redan från början och delta i vårdmötena och planeringen av behandlingen.
Du känner din närstående bättre än vårdpersonalen och har information som kan förbättra vården och rehabiliteringen.
Du kan även vara till hjälp genom att visa att du är intresserad av behandlingsprocessen. Erbjud din närstående möjlighet att dela med sig av sina tankar och insikter om de saker och symtom som hen bearbetar.
Om din närstående berättar om målsättningarna eller om de saker som hen ska öva på under rehabiliteringen så kan du i vardagen uppmuntra och konkret stöda hen med dessa saker.
Stärk hoppet
Även om psykossjukdomen är en allvarlig sjukdom så betyder det inte att livet är över. Man kan återhämta sig från sjukdomen och lära sig att leva med den.
Det är därför viktigt att du håller fast vid hoppet. Stärk även hoppet hos din närstående. Livet kan vara bra och meningsfullt med sjukdomen, och trots den.
Ta även hand om dig själv
Att hjälpa en närstående som är sjuk kräver mycket krafter. Det är därför viktigt att du också tar hand om dig själv.
- Skaffa information om psykossjukdomen och symtomen.
- Delta i stödgrupper för närstående. De hittas via lokala mentalvårdsföreningar och FinFam, en organisation för anhöriga till personer med psykiska problem.
- Gör saker som ger dig glädje. Se också till att du vilar tillräckligt och äter hälsosamt.
- Känn till dina egna gränser. Du kan själv bestämma och dra upp gränser för hur mycket du vill ställa upp för din närstående, ifall du exempelvis känner att du inte just då orkar prata om hens mående.
- Ta hand om ditt välbefinnande och våga söka hjälp även för dig själv.
- Både du och din närstående kan bekanta er med egenvårdsprogrammet för psykos. Programmet innehållet information och övningar. Prova även på egenvårdsprogrammen nedan för att bättre ta hand om dig själv.
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:
Nätterapi
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.