Mobbning
Mobbning kan till exempel vara
- att bli slagen, sparkad eller knuffad
- skällande, hot eller skrämseltaktik
- uteslutning från gruppen
- foton, videor eller kommentarer på sociala medier eller någon annanstans på webben
Skolmobbning pågår vanligtvis under lång tid. De flesta mobbningssituationer uppstår på lekplatser, under lunchpauser, på toaletter och i rum med lite övervakning.
Att bli mobbad kan göra det svårt för barnet att utveckla känslomässiga och sociala relationer och försämrar deras framgång i skolan. Mobbning kan lämna spår för resten av livet.
Hur vet jag om mitt barn blir mobbat?
Det är ofta svårt att upptäcka mobbning. Barn berättar inte alltid om det, och det sker vanligtvis dolt för vuxna.
Mobbning kan visa sig till exempel på följande sätt:
- Barnet vill inte gå till skolan.
- Barnet drar sig tillbaka och är nedstämt.
- Barnets skolframgång försämras.
Om du misstänker att ditt barn blir mobbat, försök tillsammans med barnet ta reda på vad som hänt. Det är viktigt att du lyssnar på ditt barn och svarar på ett positivt och accepterande sätt.
Berätta för ditt barn att mobbning är fel och att det inte är hens fel. Berätta också att hen har gjort rätt i att berätta för dig om mobbningen.
Hur kan jag hjälpa mitt barn som blir mobbat?
- Fråga ditt barn vad hen tycker ska göras åt saken. Vad har redan gjorts? Vad har fungerat och vad har inte fungerat?
- Uppmuntra ditt barn att avlägsna sig från situationen. Uppmuntra hen att be om hjälp av läraren eller andra vuxna.
- Fundera tillsammans på vad man kan säga till mobbaren. Hjälp ditt barn att öva på att säga det högt. På det sättet förbereder hen sig för att möta mobbaren.
- Hjälp ditt barn att öva på att handla beslutsamt. Ett enkelt krav på att mobbaren lämnar barnet i fred kan ha en överraskande effekt. Berätta för ditt barn att mobbarens syfte är att genom mobbning få den andra personen att reagera.
- Uppmuntra ditt barn att gå skolvägen tillsammans med andra barn. Att vara i grupp kan göra att man undkommer mobbning.
Var kan jag söka hjälp?
Berätta om situationen för ditt barns lärare. Du kan också kontakta till exempel rektorn, skolhälsovårdaren, skolkuratorn eller skolpsykologen. Dessutom är det bra att diskutera saken med alla som är inblandade i mobbningssituationerna, om det är möjligt.
Skolan måste ha ett antimobbningsprogram. Det finns nationella riktlinjer för programmet.
Kontakta en hälsocentral eller skolhälsovårdaren om:
- barnet ständigt har svåra symtom, såsom ångest, sömnproblem eller ovilja att gå till skolan
- det är svårt för barnet att klara av vardagen
- barnet mår dåligt trots familjens ansträngningar och hens utveckling är hotad
En yrkesperson inom sjukvården bedömer vilken typ av hjälp ditt barn behöver. Man kan få hjälp från primärvården. Vid behov kan barnet också få en remiss till den specialiserade sjukvården.
Vad gör jag om mitt barn mobbar andra?
Om du misstänker att ditt barn mobbar andra ska du snabbt ingripa i situationen. Prata om mobbning med ditt barn. Barn som mobbar kan lära sig att ändra sitt beteende.
Prata med ditt barns lärare, rektor, skolhälsovårdare, skolkurator eller skolpsykolog. Skolan måste ha ett antimobbningsprogram. Det finns nationella riktlinjer för programmet.
Om mobbningen fortsätter kan också hjälp från barnskyddet eller barnpsykiatrin behövas.
Läs mer om mobbning
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Egenvårdsprogram
Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra familjens välbefinnande när du oroar dig för ditt barns symtom eller ditt eget välbefinnande. I egenvårdsprogrammet finns information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:
Symtomtest
Det finns symtomtest för att bedöma psykiska problem hos unga och vuxna. Om du är orolig för ditt eget välbefinnande kan du med hjälp av ett symtomtest bedöma hur allvarliga dina symtom är. Resultaten ger dig också tips om vad du ska göra härnäst.
Nätterapier
För personer som är 16 år eller äldre finns terapi tillgänglig via smartapparat för en rad olika tillstånd - nätterapi erbjuder hjälp för en rad olika psykiska problem. Behandlingen bygger på självständigt arbete med stöd av en nätterapeut.