Skip to main content

När en ung persons förälder dör

Att föräldern dör är en av de mest smärtsamma upplevelserna i livet för en ung person. Det handlar om en traumatisk händelse som inte hör till en ung persons normala liv.

Förlusten av en förälder har en negativ inverkan på den ungas psykiska utveckling samt ändrar hens världsbild och uppfattningar om livet. Att gå igenom en kris i ett kritiskt skede av utvecklingen kan påverka individens välbefinnande även i vuxen ålder.

En förälders död har en genomgripande inverkan på en ung persons sociala funktionsförmåga, fysiska och psykiska hälsa samt utveckling. De unga kan drabbas av psykiska, fysiska och beteendemässiga störningar upp till flera år efter förälderns död.

Inverkan på sinnesstämningen och tänkandet

En ung person som har förlorat sin förälder kan bli bitter och uppleva att andra har ett bättre och lyckligare liv. Den unga kan också uppleva att hens ungdom tagit slut för tidigt.

Den ungas inre resurser kan minska och hen kan känna hjälplöshet, maktlöshet, hopplöshet och andra känslor som tar på krafterna. Det är också vanligt att den unga inte vill göra saker samt har svårt att engagera sig och koncentrera sig.

Den ungas oro och stress kan öka, livet kan bli svårare och även små motgångar kan vara nedslående. Den unga kan ha svårt att njuta av olika saker. Den unga kan vara självdestruktiv, livsviljan kan försvinna och hen kan vilja dö.

Sorgeprocessen

Sorgen kan vara närvarande varje dag. Saker som tidigare gett upphov till glädje kan nu leda till sorg. Saknaden efter föräldern kan pågå länge, till och med hela livet. Det är vanligt att vårda minnet av föräldern och att sakna hen.

Den unga kan uppleva att hen inte förtjänar kärlek och har därmed svårt att inleda och förbinda sig till ett parförhållande.

Självbilden förändras

Den unga känner sig annorlunda efter förälderns död. Det kan exempelvis ske förändringar i identiteten, tankesätten och värderingarna. Hen kan känna sig som en annan person.

Även ens religion, livsåskådning eller könsidentitet kan upplevas annorlunda.

Förändringar i uttryck av känslor

Efter en förälders död kan de starka negativa känslorna öka. Den unga kan lättare bli arg, bete sig sämre, vara irriterad på andra och även vara mer arg på sig själv.

Den unga kan känna sig nere och ensam samt vara mer gråtfärdig.

Hen kan ha svårt att interagera och komma överens med andra. Hen kanske inte orkar träffa sina vänner eller hamnar i dåligt sällskap.

Grundtryggheten rubbas

Förälderns död innebär ofta att den ungas känsla av otrygghet ökar, vilket är förknippat med att stödnätverket minskar.

Känslan av grundtrygghet som hör till barndomen kan rubbas och hen kan förlora tilltron till det goda i livet. Ungdomens sorglöshet kan ta slut för tidigt.

Den unga kan uppleva en ständig känsla av osäkerhet och att den grundläggande tilliten sviktar.

Planerna för framtiden

Framtiden kan verka osäker och vara svår att överblicka. Den unga kan helt sakna framtidsplaner eller så kan de förändras. Hen kan sörja drömmar som inte kommer att uppfyllas och att ena förälder fattas vid viktiga högtider och inte kommer att finnas i eventuella framtida barns liv.

Rädsla för förlust

Den unga kan vara väldigt rädd för ytterligare förluster, framför allt att förlora även den andra föräldern, en närstående eller sin egen hälsa. Rädslan för förlust kan ta sig uttryck som svartsjuka, en överdriven önskan att vara till lags samt som överdrivna reaktioner och katastroftankar.

Sociala relationer

Den unga kan uppleva att en eventuell partner eller de jämnåriga kompisarna inte stöder hen. Dessutom kan unga helt sakna sällskap i föräldrarnas ålder, särskilt om båda föräldrarna dött.

Försämrad hälsa

Efter förälderns död kan den unga få problem med den mentala hälsan, såsom depression, ångest och traumasymtom. Hen kan insjukna i en ätstörning, ett ångestsyndrom eller få panikångest. Den unga kan behöva sjukledighet.

Fysiska sjukdomar kan förvärras och användningen av rusmedel öka. Den unga kan dessutom ha sömnsvårigheter, lida av sömnbrist och ständigt vara trött.

Arbete och studier

Efter en förälders död kan det vara svårt för den unga att fokusera på studierna, hitta studiemotivation, få något till stånd och lära sig det som krävs. Detta kan leda till försämrade studieresultat, att studierna fördröjs eller att det blir avbrott i studierna.

Det kan kännas överväldigande att förbereda sig för inträdesprov, att inleda studier eller åka som utbytesstudent.

Det kan bli svårare att få arbete och arbetsförmågan kan försämras. Den unga kanske inte orkar söka jobb eller förlorar tron på sin yrkesskicklighet. Den unga kan vilja eller bli tvungen att byta bransch. Hen kan också sluta arbeta helt och hållet.

Ökat ansvar

Efter en förälders död kan den ungas ekonomiska ansvar öka om familjens ekonomiska situation försämras. Den unga kanske tar ansvar för boendekostnader och betalandet av arvsskatt.

Ett ökat ekonomiskt ansvar kan även innebära att den unga tar ansvar för att försörja sin familj och upplever ökat ekonomiskt självförtroende. Att hantera pengar kan vara en ny sak för de unga.

Många unga kan bli tvungna att lära sig nya saker, till exempel att sköta hushållssysslor. Den unga kan också bli tvungen att ta hand om de andra familjemedlemmarna.

Förändringar i den grundläggande vardagen

Fritiden kan förändras. Den unga kan bli tvungen att flytta från barndomshemmet, byta hemort eller sluta med sina hobbyer.

Den unga kan få ett arv. Familjen kan bli tvungen att sälja sitt företag eller så kan den unga behöva ta ansvar för företaget i tidig ålder.

Det kan bli aktuellt att flytta ihop med partnern.

Förändringar i familjedynamiken

När ena föräldern dör så förändras familjedynamiken oundvikligen. Familjen blir mindre. Relationerna inom familjen kan bli ansträngda och de andra familjemedlemmarna kan kännas avlägsna.

Den unga kan ta på sig rollen som förälder. Det kan hända att den andra föräldern på grund av sin djupa sorg inte orkar sköta sina uppgifter som förälder som tidigare. Hen kan också känna sig ensam. Detta påverkar oundvikligen den unga.

Syskonens och partnerns saknad efter den avlidne föräldern samt eventuella känslomässiga blockeringar i familjen påverkar familjens balans.

Atmosfären i barndomshemmet blir annorlunda i och med att en av föräldrarna fattas. Barndomshemmet påminner också ständigt om den avlidne föräldern.

Ifall familjen har flyttat så kan den unga tycka att det nya hemmet är främmande.

Möjliga positiva konsekvenser

Den unga kan uppleva att förälderns död även har positiva konsekvenser, såsom ökad barmhärtighet, självkännedom och ett bättre självförtroende.

Den unga kan tycka att förälderns död är en vändpunkt då den unga växer till sig, blir mer självständig, tar ansvar för sig själv och är överlag mer ansvarsfull.

Hens värderingar kan klarna, prioriteringarna i livet förändras och nya perspektiv på livet kan öppna sig.

Den ungas inställning till andra kan förändras och vikten av närstående kan betonas. En parrelation kan bli starkare och förhållandet till den kvarvarande föräldern kan bli närmare.

Den unga kan känna sig mer målinriktad och börja medvetet sträva efter att nå sitt mål. Den unga kan börja ta bättre hand om sin hälsa och ägna sig åt saker som hen tycker om. Hen kanske inte klagar så mycket på små bekymmer och smärtor och upplever i allt högre utsträckning att hen kommer att klara sig.

Den unga kan blir mer medveten om sina känslor samt olika nyanser i livet. Hen kan bättre känna igen faktorer som orsakar ångest och uppskatta glädjefyllda stunder.

Så småningom kan den unga acceptera förälderns död och motgångarna som en del av livet.

När och var kan man få hjälp?

Det lönar sig att söka hjälp med låg tröskel.

Professionell hjälp

Det behövs professionell hjälp om till exempel de starka reaktionerna blir långvariga och stör vardagen.

Man kan söka hjälp exempelvis hos

  • hemservicen för barnfamiljer och familjearbetet
  • familjerådgivningen
  • skolpsykologen
  • skolkuratorn
  • barnrådgivningen
  • ungdomsstationen
  • studerandevården
  • kamratstödsföreningar

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. 

Nätterapier

Huvudsakligen för personer över 16 år. Du behöver en remiss och bankkoder.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av: