Hur hjälper man ett barn eller en ungdom som sörjer?
Hur berätta för ett barn att hens närstående dött?
Det lönar sig att berätta för barnet om dödsfallet så snart som möjligt efter att det har inträffat. Den som ger dödsbeskedet ska vara en närstående vuxen, helst en förälder.
Det lönar sig att genast ärligt och tydligt berätta det väsentligaste om dödsfallet. Språket ska vara anpassat till barnets utvecklingsnivå.
Använd ett konkret språk
Det lönar sig att tala om döden och den avlidne vid deras riktiga namn. Undvik abstrakta eller begreppsmässiga uttryck.
Eftersom barn tänker på ett konkret sätt så ska döden inte beskrivas som till exempel en sömn eller en resa. Ett litet barn kan bli rädd för att gå och lägga sig eller åka på en resa eftersom hen börjar förknippa döden med dem.
Var uppmärksam på barnets behov av närhet och trygghet
När en familjemedlem dör rubbas barnets trygghetskänsla allvarligt. Efter dödsbeskedet har barnet ett ökat behov av närhet och kontakt. Det är viktigt att barnet inte lämnas ensamt utan har nära vuxna i sin närhet.
Det är bra att även muntligt berätta för barnet att de närstående finns där för hen och tar hand om hen. Det är också bra att hålla barnet i famnen och krama hen mycket. De närstående vuxna ska vara tillgängliga så mycket som möjligt.
Uppmuntra barnet att ställa frågor och diskutera
Det är viktigt att visa att det är tillåtet att prata om döden.
Barnet kan ha olika diffusa eller felaktiga föreställningar om döden, och eventuellt även anklaga sig själv för det som hänt. Det är skäl att diskutera dessa frågor med barnet och betona att det som hänt inte på något sätt är hens fel.
Det lönar sig att uppmuntra barnet att ställa frågor om saker som har med döden att göra, även om det inte är möjligt att svara på alla frågor.
Ge sorgen tid och utrymme
Barnet ska få bearbeta det som hänt på sina villkor och när hen är redo. Ge då barnet den tid och uppmärksamhet som krävs. Diskussionen kan vara mycket kort eller innehålla endast enstaka frågor.
Det är viktigt att barnet får sörja. Berätta för barnet att man får visa att man sörjer och att man inte behöver vara ensam med sorgen.
Acceptera barnets sätt att sörja
Det är naturligt för barn att hantera en förlust genom att till exempel leka, rita och måla, eller genom berättelser och sagofigurer.
Det är viktigt att vuxna accepterar det sörjande barnets lekar, teckningar och tankar, eftersom barnet bearbetar sina upplevelser genom dem.
Man ska inte ställa krav på barnet genom att till exempel säga "Du måste vara stark nu" eller "Du måste nu ta hand om dina syskon". Sådana krav kan förhindra barnet från att uttrycka sin sorg.
Varje barn har sitt eget sätt att sörja och syskonens sätt kan därmed variera. De olika sätten ska inte jämföras utan accepteras.
Erbjud stöd under en lång tid
Även hos barn tar sorgen tid och kraft. I takt med att barnet växer och går igenom olika utvecklingsstadier bearbetar hen förlusten på nya sätt.
Det är viktigt att vuxna är beredda att erbjuda stöd långvarigt och redo att behandla saken även efter att det har gått en lång tid.
Rutiner ger en känsla av trygghet
När vardagens rutiner fortsätter oförändrade och vardagen löper på så normalt som möjligt stärks det sörjande barnets känsla av trygghet. Det lönar sig att undvika onödiga förändringar i barnets liv och berätta om eventuella förändringar på förhand.
När man återgår till vardagen efter en förlust lönar det sig att hålla fast vid familjens regler och de gränser som satts upp för barnet.
Man ska dock undvika att vara överbeskyddande eller för försiktig. Ifall man som förälder har rädslor och bekymmer ska man vid behov söka hjälp.
Uppmuntra barnet att leva ett normalt liv
Trots sorgen har barnet rätt att leva ett bekymmerslöst och glatt liv. Barnet ska uppmuntras till lek och att delta i normala vardagsaktiviteter, såsom att fortsätta med hobbyer och upprätthålla vänskapsrelationer.
Dessa representerar kontinuiteten i vardagen och främjar barnets välbefinnande.
Samarbete med daghemmet och skolan
Det lönar sig att informera daghemmet eller skolan om att ett dödsfall har inträffat i familjen före barnet återvänder dit.
Familjen ska komma överens med de vuxna som arbetar med barnet om vad som ska berättas och hur i gruppen eller klassen. Det är den vuxnes ansvar att berätta om saken.
Den vuxna bör berätta för gruppen hur barnet vill att de andra ska förhålla sig till hen. Det är också bra att berätta för gruppen hur sorgen kan påverka barnet.
De vuxna på daghemmet och i skolan ska även informera alla som arbetar med barnet om dödsfallet. Det är också bra att komma överens om en närmare och tätare kontakt mellan hemmet och daghemmet eller skolan.
Stöd barnets förmåga att bearbeta känslor
Sorgen väcker många olika känslor hos barn. Det lönar sig att berätta för barnet att många slags känslor hör till sorgeprocessen och att de är helt normala. Det är viktigt för barnet att höra att hen också får vara arg.
Barnet kan ha svårt att förstå sina känslor. En vuxen kan hjälpa barnet att identifiera, uttrycka och bearbeta sina känslor.
En vuxen kan föregå med gott exempel och visa barnet hur man brukar sörja. Man kan visa och dela sin sorg och de känslor den väcker med barnet.
Rädslor och skuld
Ifall barnet har rädslor ska de tas på allvar och bearbetas. Man kan tillsammans försöka finna lösningar och copingmetoder.
Barnet ska även ges en möjlighet att prata om sina eventuella skuldkänslor. Det är dock viktigt att klargöra för barnet att hens handlingar eller tankar inte har bidragit till dödsfallet på något sätt.
Livets grundläggande frågor
Dödsfallet leder ofta till att barn börjar fundera på livets grundläggande frågor. De vuxna kan berätta om sin livsåskådning och dess eventuella tröstande tankar för barnet. Man kan samtidigt föra fram att människor har olika åsikter i frågan.
Man ska respektera barnets synpunkter ifall de ger hen tröst.
Sagoböcker kan göra det lättare att bearbeta känslor
Man kan ta hjälp av sagoböcker för att bearbeta död och sorg med barn. Du hittar lämpliga böcker på biblioteket. På Surut-webbplatsen (på finska) har man också sammanställt böcker om ämnet.
När och var kan man få hjälp?
Professionell hjälp behövs exempelvis om
- barnets starka reaktioner fortsätter en längre tid och stör vardagen
- barnets beteende eller personlighet förändras dramatiskt
- barnet isolerar sig från nära relationer
- föräldrarnas inre resurser tar slut och familjen behöver hjälp i vardagen
Man kan söka hjälp exempelvis via
- hemservicen för barnfamiljer och familjearbetet
- familjerådgivningen
- skolpsykologen
- skolkuratorn
- barnrådgivningen
- ungdomsstationen
- studerandevården
Sorgegrupper erbjuder kamratstöd.
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Chillaa-appen för unga
- alltid i fickan som stöd
- ingen inloggning
- avslappnings- och mindfulnessövningar
- tips för svåra situationer
- peptalk från andra unga
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:
Nätterapier
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.