När ett barn dör

Det som gör upplevelsen så traumatisk är att vi tänker att det är föräldrarna och mor- och farföräldrarna som ska dö före sitt barn.

Den sorg föräldrarna upplever är intensiv och det tar en lång tid att hantera den. Sorgen kan fortsätta livet ut.  

När ett barn dör krossas förhoppningarna, förväntningarna och framtidsplanerna för föräldraskapet och barnet. I värsta fall upphör föräldraskapet i andras ögon.

Hurdan är sorgen vid förlusten av ett barn? 

Föräldrarnas sorg över barnets död är intensiv. De första reaktionerna vid förlust är vanligtvis chock, förnekelse, misstro, känslolöshet och förlust av kontroll.

Föräldrarna kan även känna ångest, rastlöshet, tomhet, overklighet, kraftlöshet, ensamhet, rädsla och depression.  

Det är vanligt att vara rädd 

Som förälder kan man vara rädd för att behöva föda barnet ifall det avlidit i magen eller för att se det döda barnet.

Man kan också vara rädd för att själv dö eller för att förlora sina andra barn eller familjemedlemmar.

Man kan även känna ångest ifall barnet har behövt lida före sin död eller oroa sig för att man kommer att tappa kontrollen eller för hur partnern kommer att klara sig.

Sorgen kan vara förknippad med skam och beskyllningar

Föräldrarna kan skämmas och känna sig misslyckade på grund av att deras barn dött. Detta är särskilt vanligt om barnet har begått självmord eller dödsfallet orsakats av rusmedelsbruk.

Det är vanligt med skuldkänslor, beskyllningar och ilska när ett barn dött.

Föräldrarna känner en pliktkänsla och ett behov av att ta hand om sitt barn. När ens eget barn dött kan man känna att man har misslyckats med uppgiften.

Föräldrarna kan tänka att de kunde ha förhindrat barnets död på något sätt. De kan även grubbla över ifall deras ilska eller brist på kärlek kan ha orsakat barnets död.

Det är också vanligt att man skyller på Gud, närstående och vårdpersonalen. Beskyllningarna kan till och med ta sig uttryck på aggressiva sätt.

Smärtan som förlusten av ett barn ger upphov till kan leda till självdestruktiva tankar och beteenden. Det kan även leda till missbruk av alkohol eller läkemedel.  

Att försöka finna en orsak eller mening med förlusten kan trösta

Föräldrarna kan försöka hitta ett syfte eller en mening med barnets död. Man kan exempelvis fundera på varför barnet dog eller var barnet befinner sig nu. Tanken på att barnet till exempel nu är en ängel i himlen kan vara tröstande.

Man hittar kanske aldrig någon mening eller något syfte med ett barns dödsfall.

Det är också tillåtet att känna lättnad

Föräldrarnas sorg kan också ta sig uttryck i positiva känslor, såsom lättnad, glädje och frihet i de fall då döden inneburit att barnets lidande och smärtor har tagit slut.

Föräldrarna kanske också klandrar sig själv för att de upplever dessa känslor.

Sorgen kan ge upphov till symtom och sjukdomar

Man kan få fysiska och psykosomatiska symtom såsom smärta, sömnproblem, migrän och stegring genast efter barnets död, men även senare.

Till exempel magsymtom, aptitlöshet och förhöjt blodtryck kan förekomma under en lång tid efter barnets död.

Kognitiva symtom är normala reaktioner

Efter ett barns död upplever föräldrarna ofta en stark brist på motivation, samt koncentrationsproblem och minnesproblem.

Man kan även ha ologiska tankar samt uppleva illusioner och hallucinationer framför allt om det avlidna barnet. Föräldrarna kan exempelvis höra barnet gråta eller känna att barnet ännu är närvarande och lever.

Det är även vanligt med overklighetskänslor, d.v.s. att känna att man betraktar livet och dess händelser utifrån.

Att bemöta och undvika sorg

I sorge- och copingprocessen möter föräldrarna många olika stressfaktorer, såsom själva dödsfallet som händelse, begravningen och andra praktiska arrangemang samt en eventuell rättegång.

Föräldrarna kan medvetet försöka undvika dessa saker för att försöka förhindra att sorgen känns orimligt stor.

Föräldrarna kan även undvika sådana sociala situationer där de måste träffa andra barn.

Hur påverkas syskonen?

Att förlora ett syskon kan ha psykiska, fysiska och sociala effekter på de andra barnen i familjen. Dödsfallet kan ha en inverkan även på syskon som föds senare i familjen.

Om man inom familjen inte klarar av att bearbeta och diskutera det som hänt kan man söka stöd till exempel via familjerådgivningen och skolhälsovårdaren.

Att minnas är en viktig del av sorgeprocessen

Efter barnets död skapar föräldrarna en ny typ av anknytning till sitt avlidna barn. Relationen upprätthålls med hjälp av olika minnen och ritualer.

Att skapa ett varaktigt anknytningsförhållande

• upprätthåller upplevelsen och rollen av föräldraskap
• ger hopp mitt i sorgen
• hjälper till i vardagen
• minskar känslan om livets osäkerhet.

Föräldrarna kan känna ansvar, kärlek och skyldigheter gentemot sitt avlidna barn även efter döden.

Att stödja familjen

Efter ett barns död behöver familjen stöd av närstående och vänner. Det är viktigt att de kan prata fritt om sina upplevelser och känslor med andra.

Familjen kan också behöva konkret hjälp, till exempel med att handla mat och passa barn. Det lönar sig för närstående att fråga familjen vilken typ av hjälp och stöd de behöver.

Föräldrarna kan bli vänner med andra som har upplevt samma sak. Familjens stödnätverk kan även utökas med yrkesutbildade personer som kan hjälpa.

Kamratstöd är ofta användbart

Många upplever att det är nyttigt med kamratstöd efter att de förlorat sitt barn. En kamratstödsgrupp erbjuder en tid och plats för att bearbeta och uttrycka sorg.

Att delta i en kamratstödsgrupp skapar samhörighet mellan personer som varit med om något liknande samt minskar känslan av ensamhet.

Deltagarna förstår varandra

Man kan prata öppet, uttrycka olika känslor samt glädjas och skratta utan missförstånd med andra föräldrar som också förlorat sitt barn.

Man kan även dela information samt ge råd angående sorgeprocessen och lämpliga copingmetoder samt om hur man sköter praktiska ärenden efter dödsfallet.

Kamratstödet kan föra med sig nya saker i livet

De gemensamma ritualerna och minnesstunderna som ordnas i gruppen kan göra det lättare att upprätthålla anknytningsförhållandet till barnet.

Grupperna kan också erbjuda en möjlighet för att behandla andliga frågor, såsom att fundera på livet efter döden eller meningen med förlusten.

Att delta i en kamratstödsgrupp kan förbättra kommunikationen med partnern och stärka parförhållandet. Det ger dessutom partnerna en möjlighet att få prata om det också med andra personer.

Genom att stödja andra föräldrar kan man hitta en ny mening i livet.

Var hittar man kamratstöd efter ett barns död?

KÄPY Barndödsfamiljerna ordnar kamratstöd för föräldrar som har förlorat sitt barn. Kamratstöd erbjuds framför allt till familjer och föräldrar i de fall då barnet har dött under ett sent skede i graviditeten, som spädbarn, barn, ung eller som ung vuxen.

När ett vuxet barn dör

Om barnet dör i vuxen ålder kan föräldrarna känna skuld över dödsfallet och tycka att det är orättvist. Att förlora ett vuxet barn kan rubba grundvalarna i vardagen och framtidsutsikterna. Det kan innebära att man går miste om möjligheten att få barnbarn. Barnet finns inte heller längre kvar för att ta hand föräldrarna när de blir äldre.

Å andra sidan kan föräldrarna finna tröst i sorgen i sitt barns eventuella prestationer.

Relationen till barnbarnen 

När ett vuxet barn har dött kan föräldrarna vara oroliga för hur barnbarnen ska klara sig och försöker ta hand om dem. En del mor- och farföräldrar tar över vårdnaden av sina föräldralösa barnbarn. På så sätt kan även deras identitet och roll förändras.

Föräldrarna kan försöka upprätthålla ett varaktigt band till sitt avlidna barn genom att t.ex. noggrant leta efter egenskaper hos barnbarnen som påminner om den som gått bort.

Begravningen och andra ritualer

Den avlidnes eventuella partner kan vilja ordna begravningen och ta hand om andra praktiska saker. Som förälder kan man ha samma önskan. Detta kan orsaka konflikter, och därför är det bra att alla diskuterar och kommer överens om arrangemangen tillsammans.

Ifall man som förälder är ålderstigen 

Det sociala nätverket hos ålderstigna föräldrar är ofta mindre och möjligheterna att fokusera på annat än sorgen, såsom på jobbet, är färre. Detta kan ha en negativ inverkan på hur de klarar sig efter förlusten.

Hälsoproblem eller svårigheter med att röra sig kan också hindra dem från att delta i sorgegrupper eller andra former av stöd.

Efter att man som åldring förlorar sitt vuxna barn ökar ofta ens eget behov av stöd. Man har även en förhöjd risk för fysiska sjukdomar och dödlighet.

När ett barnbarn dör

Relationen mellan mor- och farföräldrar och barnbarnet är ofta viktig. Att förlora ett barn är också traumatiskt för mor- och farföräldrarna.

Mor- och farföräldrarna kan känna skuld över barnbarnets död. De kan uppleva att döden kommit i en onaturlig ordning.

Förutom den sorg som orsakas av barnbarnets död, känner mor- och farföräldrarna också sorg som föräldrar. De oroar sig för hur de egna barnen och deras familjemedlemmar ska klara sig.

Mor- och farföräldrarnas roll

Mor- och farföräldrarna kan känna sig hjälplösa och osäkra på hur de kan hjälpa sitt barn och dess familj. De kanske också försöker lägga band på sin vilja att hjälpa för att undvika konflikter.

Mor- och farföräldrarna försöker ofta dölja och undertrycka sin sorg och sätter sitt barns behov först. På så sätt försöker de skydda sitt barn från ytterligare smärta.

Mor- och farföräldrnas roll kan även förändras efter ett barnbarns förlust. De kan distansera sig från familjen, även trots att de tidigare har haft en stor och aktiv roll.

Kamratstöd för mor- och farföräldrar

Om mor- och farföräldrarna inte har ett starkt socialt stödnätverk kan de känna sig ännu mer ensamma med sin sorg. Det är därför särskilt viktigt att som mor- eller farförälder få kamratstöd.

KÄPY Barndödsfamiljerna ordnar kamratstöd för mor- och farföräldrar som har förlorat sitt barnbarn.