Skip to main content

Egenvårdsprogram

Hur leder tankar till handling?

Övergången från tankar och föreställningar till barnrelaterade sexuella handlingar sker inte över en natt. Det kräver att man ger sig själv tillåtelse att gå från tänkande till handling.

Med att ge tillåtelse avses alla förklaringar och motiveringar som en person ger sig själv för att få verksamheten att kännas tillåten och oskadlig.

Sådana förklaringar kan till exempel omfatta följande:

  • Jag tittar bara på bilder, jag utnyttjar inte ett barn.
  • Jag bara pratar med barnen. Jag kan inte hjälpa om ett barn vill prata med mig om sexuella saker.
  • Barnet kan avbryta konversationen när som helst om hen inte gillar vad vi pratar om.
  • Att titta på bilder skadar ingen.

Positiv erfarenhet förstärker beteendet

Övergången från att tänka på barn i sexuell mening till att förverkliga tankarna i praktiken kräver också att handlingarna känns givande och positiva för förövaren.

Att till exempel titta på bilder som sexualiserar ett barn på webben kan få en person att känna sig energisk efter en stressig dag. Att titta på bilder kan provocera sexuell upphetsning som känns bra. Att chatta med barn kan lindra upplevelsen av ensamhet.

Tanke
Att ge sig själv tillåtelse
Positiv erfarenhet av handlingen
Handlingen förstärks

Syftet med handlingen är acceptabel, handlingssättet är inte

En person som agerar på ett sätt som sexualiserar ett barn försöker vanligtvis tillgodose behov som är naturliga för alla människor. Hen kan till exempel söka intimitet, tillfredsställelse av ett sexuellt behov, vänskap, erfarenhet av att klara sig och av kompetens och en känsla av kontroll över sitt liv och dess stressfaktorer.

Syftet eller målet med handlingarna är vanligtvis acceptabla. Medlen för att uppnå detta mål är dock skadliga för barnet och i vissa fall räknas de även till sexualbrott. Man kan ändra sin egna handlingar så att behoven tillgodoses utan att handlingarna skadar andra eller en själv.

Kom ihåg

Övningarna i egenvårdsprogrammet ger dig verktyg för att fundera på hur du kan agera på ett sätt som är mer ansvarsfullt och respektfullt mot barnet. Du hittar också sätt att öka meningsfullheten i ditt eget liv och ditt eget välbefinnande.