Skip to main content

Egenvårdsprogram

Hur påverkar mitt tänkande hur jag mår?

Särskilt i samband med svåra känslor är tankarna ofta överdrivna och svartvita. Tänkandet är ofta automatiskt, och därför kan det vara svårt att lägga märke till om man fastnat i sina tankar.

Tankarna kan börja kretsa kring tråkiga händelser som man upplevt tidigare, eller så kan de få en att tro att det kommer att hända någonting jobbigt. Man kan börja tänka att situationen är hopplös. Man kan inombords börja skylla på sig själv eller andra. Det är även vanligt att tankarna börjar kräva orimliga saker.

Vad är ältande?

Ältande, dvs. att ofta ruminera, oroa sig och grubbla över olika saker, sker ofta automatiskt. Till exempel kan ångest eller en besvärande tanke leda till att man kommer att tänka på ytterligare ett problem, och ältandet sätter igång. Man börjar fundera på olika orsaker, följder och hotbilder.

Tankarna går runt i cirklar. Problemet växer sig bara större i tankarna. Känslorna blir mer och mer negativa och utvecklas från oro till ångest och rädsla.

Att älta är ett sätt att försöka förutse framtiden, men det löser inga problem. Ältandet tär på krafterna och ökar ångesten och nedstämdheten. Ältande kan även ge upphov till och upprätthålla depression.

Orsaker

Följder

Hotbilder

Interna rättegångar

Ältande kan ta sig uttryck i interna rättegångar om det som hänt, tankar såsom “Jag hade rätt, och hen måste erkänna att hen är skyldig” eller “Borde jag ha agerat annorlunda?”.

Men saker är inte alltid entydigt rätt eller fel, och det finns inte alltid någon som är skyldig. Därför är "Hur kan jag gå vidare?" en bättre fråga att ställa sig själv.

Du kan också fundera på följande: Vad kan jag göra för att få mitt liv i balans? Hur påverkar det min vardag eller gör det? Kan jag förlåta?

Att värdera

Det är bra att öva på att tänka på olika saker eller åsikter utan att döma eller värdera dem.

I en konfliktsituatione kan man till exempel tänka: “Hen tänker verkligen annorlunda än jag. Intressant. Jag undrar vilka faktorer som har påverkat att hen har den åsikten?”.

Hur skiljer jag nyttigt övervägande från ältande?

Det är inte alltid lätt att bedöma vad som är ältande och vad som är ett nyttigt sätta att fundera över saker. Det finns heller ingen anledning att helt förneka känslor, behov och konflikter. Det belastar också psyket.

Man kan se på saken som ett kontinuum. I ena ändan av linjen förnekar man helt problemet och känslorna som är associerade med det. I mitten av linjen accepterar man att problemet finns och försöker handskas med det. I den andra änden ältar man överdrivet problemet och alla tankar som uppstår.

Att minska på ältandet

Ofta är ältande förknippat med att man gjort bort sig eller inte riktigt tänkt sig för. Man känner ofta skam och värdelöshet. Att lära sig att acceptera sina egna och andras tillkortakommanden kan göra det lättare att komma ur den onda cirkeln av ältande.

Då man ältar ifrågasätter man sällan vad man håller på med för tillfället. Man kanske tror att man löser ett problem, men det blir bara värre. Det är viktigt att notera när försöken att lösa problemet inte längre är nyttigt utan i stället handlar om att grubbla (då funderar man inte längre på konkreta lösningar). Det är lönar sig även att känna igen när känslorna har tagit över och latt ära sig olika känsloregleringsstrategier för att kunna tänka mer klart.

Ett exempel

Lisa har en ny arbetsplats. Som nybörjare arbetar hon inte ännu med full kapacitet. Redan i ett tidigt skede får hon oskälig kritik för sitt arbete av chefen.

Lisa accepterar kritiken, men upplever att hon är värdelös och misslyckad. Hon börjar fundera hur hon kunde imponera på sin chef så att inga nya konflikter uppstår.

Så småningom börjar Lisa oroa sig allt mer. Olika hotbilder om att bli förnedrad och misslyckas dyker upp i hennes tankar. Lisas ångest ökar och framtiden ser dyster ut.

Att öka på sin kompetens och försöka imponera är i sig inga dåliga strategier, men i Lisas fall ökar hennes motivation av att söka efter godkännande. Egentligen borde Lisa få uppleva att hon är accepterad som hon är samt få hjälp och uppmuntran med sina nya utmaningar.

Det är inte möjligt att säkerställa sig om att andra kommer att godkänna en. Därför kan Lisa inte lösa sitt problem med den strategi hon valt.

Hon skulle istället kunna ifrågasätta kritiken hon fått och ha självmedkänsla, trots de negativa känslorna och tankarna.

Lisa skulle även kunna diskutera saken med en utomstående och få perspektiv på situationen. Hon kunde också ta upp med sin chef att hon antagligen inte erbjudits tillräckligt med inskolning till arbetet.

På detta sätt skulle Lisa själv kunna tillgodose de psykologiska behov som den oskäliga kritiken gav upphov till. Hon kunde bli mindre beroende av vad andra tycker om henne.

Stoppa ältandet

Säg till dig själv: ”Sluta nu! Det hjälper inte att älta och det är inte i enlighet med mina värderingar. Det orsakar mer lidande än det skapar lösningar.”