Egenvårdsprogram

Det är viktigt att identifiera de underliggande faktorerna bakom problemen, så att det blir möjligt att rikta stödet på rätt sätt.

Fysiska orsaker

Problem med barnets motoriska funktion i munnens område eller med munnens och svalgets funktion kan göra det svårare för barnet att äta. Till exempel om barnet har en spänd tungband kan det vara svårt för hen att flytta matbiten i munnen och finfördela den.

Barnets tungband kan kontrolleras i rådgivningen eller vid tandundersökning, och vid behov kan barnet hänvisas till fortsatta undersökningar eller behandling.

Svårigheter med sensorisk integration

Om barnet har svårigheter med sensorisk integration, dvs. bearbetningen av sinnesintrycken i munnens och svalgets område, kan barnet få problem med sitt ätande. Då väljer barnet ut eller vägrar äta vissa födoämnen på grund av deras smak, lukt, utseende, konsistens eller temperatur.

Det kan hända att barnet gör grimaser åt maten, kräks, eller spottar eller hostar maten från munnen. Nästa gång kan barnet vägra att sätta födoämnet eller något liknande födoämne i munnen.

Ett barn som har svårt att behandla sina sinnesintryck (sensorisk integration) kan undvika vissa födoämnen, men äta annan mat helt normalt och växa bra. Föräldrarna kan ändå oroa sig för om barnet får tillräckligt med näringsämnen.

Temperament

Ett barns temperament kan också bidra till uppkomsten av ätsvårigheter Ett barn kan ha ett försiktigt temperament, och då kan barnet uppleva nya maträtter som skrämmande, och det tar länge för barnet att vänja sig vid dem.

Även för barn som är mera temperamentsfulla som blir lätt otåliga och anpassar sig långsamt, kan det vara svårt att bekanta sig med nya födoämnen. De visar också ofta sina känslor i matsituationer starkare än andra barn.

Skillnader i barnets och förälderns temperament kan dessutom ge upphov till utmaningar för deras samspel i matsituationer.

Aktivitetsnivå

Ett litet barns förmåga att reglera sin aktivitetsnivå är under utveckling. Därför kan det vara svårt för barnet att lugna ner sig tillräckligt för att äta Barnet kan vara till exempel hyperaktivt eller rastlöst. Det kan vara svårt för barnet att koncentrera sig på att äta. I det här fallet behöver hjälp av den vuxna för att kunna lugna och koncentrera sig.

Till exempel en havrekudde som placeras i barnets famn eller läggs på hens axlar kan hjälpa barnet att lugna ner sig.

Utmaningar i samspelet

Ibland kan utmaningar i samspelet mellan barnet och föräldern bidra till eller upprätthålla matproblem.

• Det kan vara svårt för föräldern att förstå barnet, när det ger uttryck för sin aktivitetsnivå eller sina hungerkänslor. Om barnet är tillbakadraget eller passivt, kan det vara svårt för barnet att uttrycka sig.
• Om föräldern bekymrar sig över huruvida barnet får tillräckligt med näring, kan denna oro också påverka samspelet i matsituationen. Barnet kan börja uppleva matningen som ett tvång. Då börjar barnet vägra äta den erbjudna maten.
• Ibland söker barnet uppmärksamhet genom att krångla i matsituationer.