Egenvårdsprogram

Mot slutet av det första levnadsåret blir barn med misstänksamma mot nya smaker och maträtter. Misstänksamheten är vanligen starkast i 1,5–2 års ålder och minskar efter det. Barnets kost utvidgas vanligen på ett naturligt sätt när man inte ägnar för mycket uppmärksamhet åt frågan och inte utsätter barnet för tvång i matsituationer.

De flesta barn behöver få provsmaka på en ny smak eller mat flera gånger innan de godkänner den. Ibland krävs upp till 8–15 gånger.

Om selektiviteten är lindrig fortsätter barnet att växa normalt och hen får tillräckligt med näringsämnen från maten. 

Om selektiviteten klart börjar begränsa barnets näringsintag är det bra att vara uppmärksam på situationen. I det här fallet kan matsituationerna lätt bli besvärliga och konfliktfyllda. Då börjar måltiderna utsätta samspelet mellan barnet och föräldern för belastning.

Varför väljer barnet vilka rätter hen äter?

Selektivt ätande förknippas vanligen med en av de följande egenskaperna hos maten

• smaken
• doften
• konsistensen
• temperaturen
• utseendet

Munnen är det mest känsliga området i kroppen. Det hör till barnets normala utveckling att barnet undersöker till exempel leksaker och andra föremål med munnen. På detta sätt får barnet olika känningar i munnen och lär sig att tåla dem.

Problem med behandlingen av sinnesförnimmelser

Barn som har problem med sitt ätande kan ha svårt att behandla sinnesförnimmelser – dvs. svårigheter med den sensoriska integrationen – i munnens område. Svårigheterna kan ta sig uttryck till exempel i att smaksinnet över- eller underreagerar. En del barn gillar mat som har starka smaker medan andra barn föredrar att äta mat med lätt smak.

Dessutom kan barn ha andra typer av problem med sensorisk integration. De kan ha över- eller underkänslighet till exempel i hörsel-, känsel- eller luktsinnet. Då kan barnet uppleva att maten har en mycket obehaglig lukt, eller att matrester som barnet har kring munnen känns mycket oangenäma.

Hur minska selektiviteten?

Introducera barnet för nya smaker och konsistenser i små steg. Det kan vara lättare för barnet att bekanta sig med nya maträtter om hen får göra det stegvis genom att titta på maten, röra vid den med fingrarna, känna dess lukt och lyssna på maten. Det är bra om barnet till en början inte behöver smaka på maten.

Ta hänsyn till barnets upplevelse

Det är viktigt att föräldern håller barnet sällskap i matsituationen Det är bra att visa för barnet att det är tryggt att undersöka den nya konsistensen och att smaka på och äta maten. Berätta för barnet att hen kan spotta ut matbiten om det behövs.

En del barn upplever att det är obehagligt att blanda samman olika maträtter och att samtidigt äta maträtter med olika sammansättning. Det är bra att lägga olika maträtter i olika kärl. Då ser barnet bättre vad som står till buds, och hen kan välja vad hon vill ha på sin tallrik. Grytor eller såser med många sammanblandade ingredienser kan vara en utmaning för barnet.

Ta små steg

Om det är svårt för barnet att börja äta mat med nya smaker eller sammansättningar kan du börja med att prova de nya rätterna vid ett mellanmål. Då får barnet äta tillräckligt med välbekant mat vid huvudmåltiden. Barnet börjar stegvis använda de färdigheter som hen lärt sig också vid andra måltider.

Om barnet är väldigt selektivt med nya smaker eller sammansättningar är det bra att ta små steg. Du kan erbjuda barnet en välbekant maträtt med en annan form, storlek eller färg, eller som en produkt av en annan tillverkare. Ändra endast en sak i taget.

När barnet har godkänt förändringen kan du prova på en ny maträtt i samma form, färg eller sammansättning som den maträtt som barnet redan är van vid.