Information om tvångssymtom

Tvångssymtomen kan förekomma nästan kontinuerligt, i perioder eller endast sporadiskt.

Symtomen kan ha en inverkan på individens sociala relationer samt orsaka rädsla och skam. Tvångssymtomen utgör dock inte en bestående egenskap, utan det är frågan om en (funktionell) störning. Tvångssymtom kan behandlas.

Tvångstankar (obsessioner)

Tvångstankar är återkommande, ångestframkallande tankar som är svåra eller omöjliga att bli av med. Tankarna är överdrivna eller oändamålsenliga med tanke på situationen. Man inser i allmänhet att symtomen är irrationella och vill bli av med dem.

Tvångstankarna handlar oftast om

• smittorisker eller orenhet
• behov av symmetri eller precision
• rädsla för att förlora självbehärskningen
• rädsla för att skada någon, till exempel med en kniv eller genom strypning
• vissa drag i den egna kroppen eller kroppsfunktionerna, till exempel magljud.

Rädslan kan även handla om den egna sexualiteten eller att man skulle förlora sin sexuella självkontroll. Tankarna kan även vara våldsbetonade. Detta orsakar ofta skam och skuldkänslor.

Dessa tankar återspeglar dock inte personens egna och verkliga värderingar, och det finns ingen anledning att få skuldkänslor på grund av dem.

Tvångshandlingar (kompulsioner)

Bakom tvångshandlingarna finns ofta någon ångestframkallande tvångstanke. Man försöker ofta lindra den starka ångesten som tvångstankarna orsakar genom olika tvångshandlingar och ritualer. Detta leder vanligtvis till att ångesten lindras, men endast tillfälligt.

De olika rutinerna och ritualerna kan ta flera timmar per dag i anspråk och i sig orsaka ångest då man konstant funderar på det som man oroar sig över.

Exempel på vanliga tvångshandlingar:

• att tvätta sig överdrivet och upprepade gånger, t.ex. tvätta händerna eller ansiktet, duscha
• att upprepade gånger kontrollera saker, t.ex. lås eller spisen
• att ordna och räkna saker.

När är det fråga om tvångssyndrom (OCD)?

Alla upplever ofta dagligen olika tvångstankar och -handlingar i en lindrigare form. Vissa är till sin natur även mer benägna än andra att få dessa tankar och handla på detta sätt. Det är dock inte nödvändigtvis fråga om tvångssyndrom.

Det kan vara fråga om tvångssyndrom (obsessiv-kompulsiv störning, OCD) ifall tvångssymtomen

• är svåra och ihållande, och dessa inte kan motarbetas eller lindras trots försök
• inte ger upphov till välbehag även om de tillfälligt kan lindra ångesten
• orsakar ångest eller har en störande inverkan på livet, t.ex. tar upp för mycket tid, såsom flera timmar per dag
• har pågått flera veckor, ofta till och med flera år.

Hur behandlas tvångssymtom?

Behandlingen för tvångssymtom kan innefatta till exempel psykoterapi. I terapin övar man på att stå ut med och hantera ångest, att konfrontera och exponera sig för sina rädslor samt att motarbeta och fördröja tvångshandlingarna.

Ibland används medicinering för att försöka lindra tvångstankarna och -handlingarna samt ångesten.

I videon (1:27) nedan berättar en erfarenhetsexpert om hurdana känslor hennes tvångssymtom orsakat.

Vad kan jag själv göra?

Egenvårdsprogram för arbete på egen hand

Den goda nyheten är att förändring är möjlig. Nyckeln till framgång ligger hos dig, eftersom du är den bästa experten på ditt eget psyke. Du kan få hjälp utav Psykportens egenvårdsprogram som du kan genomföra på egen hand, tillsammans med en närstående eller med stöd av en yrkesperson (assisterad egenvård). Egenvårdsprogrammet för tvångssymtom ger dig information om tvångssymtom samt verktyg för att hantera symtomen.

Du kan använda egenvårdsprogrammet

• på egen hand
• medan du väntar på övrig vård 
• som tillägg till övrig vård
• efter att övrig vård avslutats.

Berätta hur du mår

Många upplever att de känner sig lättade när de har berättat om sina symtom för sina närstående. Även om det känns svårt och meningslöst lönar det sig att berätta för en trygg vuxen eller en god vän att man mår dåligt. Då är man inte längre ensam i den svåra situationen, och de egna känslorna och tankarna klarnar även ofta.

Dina närstående har kanske också märkt av dina symtom. Du kan få förvånansvärt mycket stöd och förståelse när du samtalar med andra.

Stöd av andra

Om det inte är möjligt att prata med närstående kan du söka dig till olika former av kamratstöd, dvs. diskutera med andra som upplever liknande problem som du. Kamratstöd förekommer både i gruppform och på tumanhand, och träffarna kan ske både ansikte mot ansikte och på distans eller så kan man diskutera på nätet. Det finns också kamratstödsverksamhet som handleds av social- och hälsovårdspersonal.

Ta hand om dig själv

Hur välfungerande vardagen är har en stark inverkan på det psykiska välbefinnandet.

När du känner att du mår bra löper vardagen ofta smidigt utan större ansträngning. Dessutom främjar vardagliga rutiner och en regelbunden dygnsrytm även hälsan överlag.

Du kan påverka ditt välbefinnande med hjälp av väldigt enkla saker varje dag. Motion, sömn och att uppleva välbehag utgör viktiga byggstenar i vardagen. Andra människors närvaro och att ha sociala kontakter är viktigt. Kvaliteten på det dagliga intaget av näring har också en stor inverkan på sinnesstämningen.