Hur hjälper man en person med tvångssyndrom?

Tvångssyndromet berör förutom den som har insjuknat även personerna i hens omgivning. Det kan vara sorgligt, ångestskapande och även upprörande eller enerverande att följa med hur en närstående fastnar i sina symtom och tydligt lider av dem.

Tvångssymtomen kan försämra de sociala relationerna till exempel genom att ge upphov till olika rädslor och undvikande beteende.

Vad är viktigt att veta om tvångssymtom?

Den första delen i Psykportens egenvårdsprogram för tvångssyndrom förklarar vad tvångssymtom är och innehåller en stor mängd användbar information. Läs igenom delen (länk nedan) för att få bättre förståelse för din närståendes situation.

Nedan följer en lista över några av de viktigaste sakerna som är bra att känna till om tvångssymtom.

• Den ångest som förekommer i samband med tvångssymtomen är en verklig upplevelse, även om det kan vara svårt för en utomstående att förstå hur det känns.
• En person med tvångssymtom kan inte reglera symtomens tvångsmässighet, och därför inte upphöra med en viss tvångshandling enbart genom att besluta sig för att göra det.
• Det är inte någons fel att ett tvångssyndrom uppkommer och det går inte att förhindra. Det är inte fråga om brist på viljestyrka.
• För utomstående verkar tvångssymtomen ofta absurda. Även den som har symtomen kan inse det absurda i sina symtom, men enbart detta är inte till hjälp för att bli av med dem.
• Individen är inte det samma som hens tvångssymtom. Hen är sig själv, trots att symtomen påverkar hens beteende.
• Tillfälliga bakslag i tillfrisknandet hör till saken, och det finns ingen anledning att oroa sig över dessa. De är inte en anledning till att ge upp behandlingen.
• Även om tvångssymtomen inte är viljestyrda så kan man påverka dem genom att aktivt arbeta för att kunna hantera dem. Det är möjligt att i väsentlig grad påverka symtomen och det vardagliga välbefinnandet.

Hur kan jag hjälpa en närstående med tvångssymtom?

• Ta reda på mer om det tvångssyndrom som din närstående lider av. När du vet vad det handlar om blir det lättare för dig att hjälpa.
• Försäkra din närstående om att allt är ok. Hen kan kräva väldigt mycket av sig själv, men samtidigt vara mycket osäker. Berätta att hen är bra som hen är.
• Erbjud något annat att göra. Det kan avleda hens tankar från självobservationen och tvångssymtomen.
• Uppmuntra din närstående att träffa sina vänner och göra saker som ger glädje.
• Försök förstärka din närståendes emotionella färdigheter genom att tala om svåra saker med hen.
• Ge positiv respons och uppmuntran.
• Fundera tillsammans över vilka färdigheter och goda egenskaper hen har.

Egenvårdsprogrammet för tvångssyndrom

Om din närstående har inlett egenvårdsprogrammet för tvångssyndrom och aktivt arbetar med att minska på sina tvångssymtom så kan du även själv bekanta dig med programmet för att ha bättre koll på vad hen bearbetar.

I egenvårdsprogrammet tillämpas metoder som baserar sig på kognitiv beteendeterapi (KBT). Din närstående lär sig att gradvis konfrontera sina tvångstankar utan att ta till olika tvångshandlingar och olika sätt att försäkra sig om saker. På detta sätt lindras gradvis den ångest som tvångstankarna orsakar.

Den ångest som tvångstankarna orsakar är verklig och intensiv. Därför är det viktigt att din närstående möter ångesten steg för steg i den takt hen själv bestämmer.

Konkreta sätt för att stöda din närstående i hens arbete att övervinna tvångssymtomen

• Berätta på ett sakligt sätt vilka känslor hens symtom väcker hos dig. Anklaga inte din närstående för hens symtom.
• Uppmuntra din närstående och inge mod. Uppmärksamma även små framgångar. Din närstående har arbetat för dem mer än du ens kan ana.
• Låt din närstående göra framsteg i övningarna i den takt hen bestämmer. Jäkta inte hen. Du kan ändå uppmuntra hen att göra övningarna regelbundet.
• Arbetet för att lindra tvångssymtomen är krävande. Under behandlingen kan din närstående vara till exempel mer irriterad än normalt. Försök vara förstående i dessa situationer.
• Stress förvärrar symtomen. Försök att hålla livssituationen i övrigt stabil under behandlingens lopp.
• Under exponeringsövningarna försöker din närstående sannolikt försäkra sig om att det inte finns någon fara. Du kanske också själv vill försäkra dig om saker. Försäkrande är dock en form av att undvika ångest på samma sätt som tvångshandlingarna. Du ska således inte försäkra din närstående om saker under exponeringsövningarna eller senare. Förbjudet försäkrande under exponeringarna är till exempel: "Ingen fara. Du har inte skadat/är inte på väg att skada någon", "Det är inte farligt" och "Inget ont kommer att hända". I stället måste du bara konstatera: "Jag kan inte veta om något är på väg att hända, men vi hoppas på det bästa" eller "Du håller på och lär dig att dessa risker måste tas i livet". Det här kan låta konstigt, men genom att agera på detta sätt hjälper du din närstående mest.
• Om din närstående vill avsluta arbetet kan du uppmuntra hen att fortsätta. Ni kan till exempel tillsammans fundera över varför hen ursprungligen påbörjade det här egenvårdsprogrammet. Därefter kan ni fundera på vad hen fram till i dag uppnått genom programmet och vad hen ännu vill uppnå.