Skip to main content

Hur hjälper man en person som sörjer?

Även om sorgen är en del av livet så är den ofta traumatisk, tung och utmattande. Att få stöd av andra hjälper den sörjande att anpassa sig till den förändrade livssituationen och att leva med sorgen. Att få stöd bidrar också positivt till den sörjandes hälsa och välbefinnande.

Vad ska man säga till en sörjande?

När man möter någon som sörjer ska man visa medkänsla och att man deltar i sorgen. Den sörjande kan tycka att det är sårande om man ignorerar hens förlust. Om den sörjande är en närstående behövs det kanske inga ord. Det kan till exempel räcka med en kram. Man kan säga att man inte riktigt vet vad man ska säga, men att man deltar i sorgen.

Man kan kondolera genom att till exempel säga "Jag är ledsen över din förlust" och "Jag deltar i sorgen". Man kan inleda samtalet med den sörjande med en kondoleans. Därefter kan man diskutera andra saker relaterat till dödsfallet med den sörjande.

Välmenande råd eller tröstande fraser såsom "Tiden läker alla sår", "Du måste vara stark nu" eller "Jag vet hur det känns för dig" kan vara sårande. Den sörjande kan uppleva att fraserna avfärdar hens sorg.

Hur kan man bäst stöda en sörjande?

En sörjande person värdesätter vanligtvis att man är närvarande. Hen vill berätta om situationen och längtar ofta efter någon som lyssnar. I dessa fall är det viktigare att lyssna än att tala. Det är bra att komma ihåg att man inte kan ta bort eller lindra sorgen hos någon annan. Trots detta är det viktigt att den sörjande inte lämnas ensam i situationen.

Man behöver inte försöka hitta en lösning till sorgen. Den sörjande kan själv försöka hitta förklaringar och meningen med det som har hänt, men den som stöder ska undvika att erbjuda svar. Det lönar sig inte heller att jämföra eller värdera olika förluster till exempel genom att säga vilken typ av förlust som vore ännu svårare eller större.

Det lönar sig att till exempel be den sörjande komma med på en promenad, teater och fester. Hen bestämmer själv om hen orkar följa med. Det är också bra att hjälpa med olika praktiska saker i vardagen och uträtta ärenden. Det lönar sig inte att säga till den sörjande "Be om hjälp om du behöver något"; det är bättre att aktivt själv erbjuda hjälp. Man kan föreslå direkt att man till exempel kan ta hand om barnen, gå till butiken, laga mat eller komma och hälsa på.

Vad ska man göra om stödet från närstående inte räcker till?

Närstående utgör oftast ett viktigt stöd för den sörjande. Vissa sörjande kan ha många närstående som stöd, medan andra har väldigt få som hjälper dem eller helt saknar ett stödnätverk. Uppmuntra den sörjande att söka kamratstöd och vid behov professionellt stöd.

Fråga den sörjande om hurdant stöd hen behöver och uppmuntra hen att ta emot stöd. Det kan vara lättare att diskutera vissa upplevelser, tankar och känslor med en utomstående person i stället för med en närstående.

Varför ska man uppmuntra den sörjande att söka hjälp?

Sorgen kan ha en negativ inverkan på den sörjandes hälsa, till exempel sjukdomar kan förvärras eller risken för självmord öka.

Sorgen kan också bli långvarig och försvåras, vilket ökar behovet av sjukhustjänster och psykiatrisk vård. Det stöd man fått kan minska på de negativa följderna.

När ska man uppmuntra den sörjande att söka professionell hjälp?

Den sörjande kan behöva krishjälp om förlusten varit traumatisk, exempelvis ifall dödsfallet skett plötsligt eller i ung ålder.

Den sörjande kan dessutom behöva

  • samtalsstöd
  • social- och hälsovårdstjänster
  • praktisk hjälp i vardagen
  • stöd för att fullgöra förpliktelser relaterade till dödsfallet och ansöka om ekonomiskt stöd.

Det är bra att erbjuda hjälp både i ett tidigt skede samt senare. Personen kanske behöver stöd först en längre tid efter förlusten.

Varför ska man uppmuntra den sörjande att söka kamratstöd?

Kamratstödet är en viktig stödform för många sörjande. Kamratstöd innebär att personer som har upplevt samma sak eller som befinner sig i en liknande livssituation stöder varandra. Den centrala faktorn är att ömsesidigt utbyta erfarenheter, tankar och känslor.

Många sörjande upplever att de tack vare kamratstödet känner sig förstådda, det ger dem nya perspektiv och copingmetoder samt en tro på framtiden.

Kamratstödsverksamhet för sörjande ordnas av vissa organisationer och församlingar, exempelvis

  • KÄPY Barndödsfamiljerna rf erbjuder stöd till föräldrar som har förlorat sitt barn
  • Nuoret lesket ry är en stödorganisation för personer i arbetsför ålder som förlorat sin partner
  • HUOMA ry för närstående till personer som blivit offer för brott mot liv
  • Sorgbandet rf för närstående till personer som har begått självmord
  • Simpukka ry för barnlösa
  • Vaiettu menetys för personer vars närstående har dött utav rusmedelsbruk
  • Patientorganisationer för insjuknade
  • Församlingarna erbjuder samtalsstöd, sorge- och skilsmässogrupper
  • MIELI Psykisk Hälsa Finland rf erbjuder krishjälp, professionellt stöd och kamratgruppsverksamhet.

När och var kan man få hjälp?

Som närstående ska man stödja den sörjande och uppmana hen att söka hjälp med låg tröskel.

I början lönar det sig att hänvisa den sörjande till krishjälp och senare till kamratstöd. Det är också bra för hen att söka professionellt stöd med låg tröskel.

Professionell hjälp

Professionell hjälp behövs framför allt om personens inre resurser är slut och egenvårdsanvisningarna samt stödet från närstående inte räcker till. Professionell hjälp behövs även ifall personen känner att vardagen är överväldigande, hen inte kan sova eller äta, när hen har olika symtom som stör livet eller hens inre resurser inte tycks återställas.

Yrkespersonen lyssnar och stöder. I allmänhet försöker man också hitta nya perspektiv och sätt att hantera den svåra situationen tillsammans.

Du kan uppmana din närstående att söka hjälp exempelvis via

  • social- och krisjourer
  • kristelefonen
  • företagshälsovården
  • hälsostationen
  • studenthälsovården

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. 

Nätterapier

Huvudsakligen för personer över 16 år. Du behöver en remiss och bankkoder.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av: