Intellektuell funktionsnedsättning och psykiska störningar

Då kan du tillsammans med en närstående eller en handledare eller någon annan yrkesutbildad person fundera på hur din sinnesstämning är och vad som har hänt.  

En närstående kan bli orolig om ditt beteende har förändrats mycket på kort tid utan någon uppenbar anledning.  

Vad är orsaken till symtomen? 

Orsaken bör utredas noggrant. Det förändrade beteendet kan bero på en sjukdom eller smärta. Det kan också bero på att något jobbigt har hänt eller att något tynger sinnet. 

Ibland reagerar man på förändringar först efter det som hänt. 

Det kan finnas många orsaker till symtomen 

Om man inte hittar någon fysisk orsak ska man fundera på hur livssituationen ser ut. Då tittar man på relationer, aktiviteter och kunskaper.  

Man funderar på vad som går bra och vad man kanske vill förändra.  

När är det en psykisk störning? 

Ibland är det lätt och ibland svårt att identifiera och bedöma en psykisk störning.  

Psykiska störningar är desamma för personer med intellektuell funktionsnedsättning som för andra. Symtomen på sjukdomen kan däremot se annorlunda ut från utsidan än hos personer utan funktionsnedsättning. 

Psykiska störningar behandlas på samma sätt för personer med och utan intellektuell funktionsnedsättning. 

Vad beror en psykisk störning på? 

Personer med intellektuell funktionsnedsättning har ofta saker i livet som ökar risken för att insjukna i en psykisk störning.  

Ibland finns det också färre saker i deras liv som skyddar dem från att insjukna. 

Många saker kan leda till psykiska störningar, som  

• arvsanlag 
• omgivningen 
• personligheten 
• levnadsloppet och enskilda händelser  
• relationer 
• möjligheterna att påverka sitt liv 
• möjligheten att delta, till exempel arbeta 
• rätt typ av stöd från andra 
• rusmedel 
• fysiska sjukdomar och begränsningar 
• neuropsykiatriska störningar 
• andra psykiska sjukdomar 
• möjligheten att förverkliga sin sexualitet 
• möjligheten att kommunicera på sitt eget sätt 

I följande video ger erfarenhetsexperten Jukka Pynnönen tips till dem som har en svår livssituation. Jukka intervjuas av psykoterapeut Virpi Hongisto. 

När ska man söka professionell hjälp? 

Ofta kan omgivningen ändra sitt beteende. Det kan hjälpa en att må bättre. Man kan också behöva professionell hjälp för sina symtom. 

Man bör berätta för en yrkesutbildad person, till exempel en hälsocentralläkare eller en psykiatrisjukskötare, om följande symtom.  

• svår irritabilitet  
• förändrat beteende 
• mycket negativ självbild 
• starka rädslor 
• starka tvångssymtom, dvs. behovet av att upprepa något många gånger 
• stark ångest 
• ständiga problem i tankarna 
• ständiga problem i relationer och gräl med närstående 
• ständiga problem med dagsrytmen och sömnen 
• syn- eller hörselvillor eller hallucinationer 
• vanföreställningar 
• man drar sig undan andras sällskap 
• självdestruktiva tankar eller beteenden 
• överdriven sexuell intensitet 
• problem med livshanteringen 
• hög alkoholkonsumtion 
• användning av droger 

Var ska man söka hjälp? 

Man kan söka sig till en hälsostation för undersökningar. Information om tjänsterna får man till exempel genom att ringa hälsorådgivningsnumret i sitt område.  

Hälso- och sjukvården bedömer vilka undersökningar och vilken behandling man behöver.  

För de första besöken är det en bra idé att ta med sig en närstående. Hen hjälper en att berätta om situationen och sin bakgrund. Om man vill prata med yrkespersonen ensam kan man också göra det. 

Psykoterapi 

Många personer med intellektuell funktionsnedsättning som genomgått psykoterapi har sagt att det har hjälpt.  

Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan få FPA-subventionerad terapi. Terapi kräver vanligtvis ett B-utlåtande skrivet av en läkare och en rehabiliteringsplan. 

En del psykoterapeuter har särskild kompetens i att arbeta med personer med intellektuell funktionsnedsättning. 

Andra terapiformer 

Andra terapiformer som stöder den psykiska hälsan inkluderar 

• musikterapi  
• ergoterapi 
• konstterapi 

I videon berättar erfarenhetsexperten Jukka Pynnönen om sina erfarenheter. Han berättar till exempel om hur terapin var uppbyggd och vad han sökte stöd för i terapin. Jukka intervjuas av psykoterapeut Virpi Hongisto. 

I följande video berättar erfarenhetsexpert Jukka Pynnönen om vilken typ av metoder man använde i terapin och vilka andra metoder han har använt i sin vardag. Jukka intervjuas av psykoterapeut Virpi Hongisto. 

Terapi som stöd för unga personer med intellektuell funktionsnedsättning 

För unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning är det en stor utmaning att bli självständig och ta ansvar för sitt liv. Den unga kan behöva särskilt stöd i detta skede.  

Stödet planeras individuellt. Det är ofta praktiskt. Det kan också vara i form av handledning eller samtal.  

Psykoterapi kan vara till nytta om den unga har diagnostiserats med en psykisk störning.