Den psykiska hälsan vid hjärnsjukdomar och hjärnskador

Depression är det vanligaste affektiva symtomet efter en cirkulationsstörning i hjärnan. Symtomet utvecklas vanligtvis några veckor efter insjuknandet.

En depression i samband med en cirkulationsstörning i hjärnan kan skilja sig från vanlig depression. Den drabbade känner kanske inte alltid själv att hen är deprimerad. Det är även vanligt med väldigt starka känslomässiga reaktioner samt rädsla för att man ska bli sjuk på nytt.

Apati är också ett vanligt symtom efter en cirkulationsstörning i hjärnan. Med apati avses främst att motivationen är klart nersatt, vilket tar sig uttryck i att viljan och förmågan att inleda målinriktade aktiviteter avsevärt minskar.

En person som lider av apati kan verka likgiltig och hens känsloliv kan vara avflackat eller avtrubbat.

Ångest 

Ångest är också ett typiskt affektivt symtom i samband med en cirkulationsstörning i hjärnan, och är oftast så kallad generaliserad ångest.

Till generaliserad ångest hör följande symtom:

• att känna sig orolig, ångestfull och spänd
• att oroa sig för framtida händelser
• ibland även att vara ilsken och negativ.

Det är också vanligt med sömnsvårigheter.

Det är vanligt att samma person har flera samtidiga psykiska problem efter insjuknandet. Till exempel kan man i samband med depression även lida av ångest eller apati.

Mer sällsynta psykiatriska sjukdomar som uppstår efter cirkulationsstörningar i hjärnan inkluderar:

• mani, dvs. en onormalt förhöjd sinnestämning och agitation
• bipolär sjukdom, där mani och depression växlar
• psykotiska symtom med störd verklighetsuppfattning.

De vanligaste psykiska problemen i samband med epilepsi är depression och ångest. Det är även vanligare med självmordstankar, psykotiska symtom och personlighetsstörningar.

Psykiska symtom kan uppstå mellan, under eller omedelbart efter de epileptiska anfallen.

Depression är ett typiskt psykiskt problem som kan uppstå i alla skeden av sjukdomen. Vid MS-relaterad depression är symtomen vanligtvis irritabilitet, ångest, brist på självförtroende, samt sömnstörningar och utmattning.

Med utmattning och kognitiv fatigue avses en onormal trötthet som uppstår på grund av fysisk och psykisk påfrestning. Detta förekommer vid MS även utan depression, och är ett av de främsta symtomen som leder till nedsatt funktionsförmåga.

Vid MS kan det även förekomma onormala känslomässiga växlingar (labilitet) samt olämpliga känslomässiga uttryck, såsom gråt eller skratt i situationer där de inte är lämpliga (tvångsgråt och -skratt).

En mer sällsynt psykiatrisk sjukdom i samband med MS är bipolär sjukdom.

Vid minnessjukdomar framskrider svårigheterna med tiden och påverkar olika kognitiva delområden och informationsbearbetningen i stor utsträckning.

Utöver de kognitiva symtomen förekommer ofta olika former av affektiva och psykiatriska symtom. I början av sjukdomen förekommer ofta depression.

Det är också vanligt med ångest. Ungefär hälften av de som insjuknar i en minnessjukdom lider av ångest i något skede av sjukdomen.

I samband med en minnessjukdom kan det även förekomma psykotiska symtom, såsom vanföreställningar, samt visuella och auditiva hallucinationer. Dessa är särskilt vanliga vid Lewykroppsdemens.

Vid Alzheimers sjukdom förekommer visuella hallucinationer vanligtvis först när sjukdomen är långt framskriden.

Vid minnessjukdomar är det vanligt att dygnsrytmen störs.

När sjukdomen fortskrider minskar sjukdomsinsikten och beteendestörningarna ökar. Det är också typiskt att känslorna blir avflackade och att personen blir apatisk.

I samband med minnessjukdomar kan det även förekomma personlighetsförändringar eller att vissa personlighetsdrag förstärks, försämrad impulskontroll och omdömesförmåga samt hämningslöshet.