Psykiatrisk vård för unga
Hurdan är vården?
Problem med den psykiska hälsan hos unga behandlas främst med olika psykosociala behandlingsformer, dvs. medicinfri vård. Exempel på psykosociala behandlingsformer är samtalsstöd och rådgivning för familjen. Behandlingen kan utföras på olika sätt, exempelvis som individuell vård, familjevård eller gruppvård.
Var sker vården?
De psykiatriska störningarna kan ofta indelas i olika svårighetsgrader utifrån hur allvarliga symtomen är.
Vården av lindriga och medelsvåra psykiska störningar sker inom hälso- och sjukvårdstjänsterna på basnivå, såsom elev- och studerandehälsovården eller vid hälsovårdscentralen, familjerådgivningen och ungdomsstationen.
Vården av svåra psykiska störningar sker inom specialsjukvården.
Hur sker vården?
Man börjar ofta med en bedömningsfas genom att kartlägga och bedöma den unga personens samt familjens situation, eftersom symtomen kan uppkomma på olika sätt i olika omgivningar.
Den unga tillfrågas hur hen upplever sina symtom samt hurdana behandlingsformer hen önskar. Det kan ibland vara svårt för den unga att berätta om sina tankar och känslor.
Yrkespersonen kan träffa den unga individuellt eller tillsammans med föräldrarna. Bedömningsfasen kan innehålla utredningar och undersökningar samt träffar med olika professionella.
Utifrån bedömningen gör man sedan upp en individuell vårdplan, där behandlingsformerna väljs utifrån vad som lämpar sig med tanke på den unga personens och familjens situation. Oberoende av vårdform så är det viktigt att det råder ett gott samarbete mellan föräldrarna, skolan samt vid behov socialvården.
Kom ihåg
Det är viktigt att föräldrarna aktivt deltar i vården. Man samarbetar även ofta med den ungas övriga närmiljö, såsom skolan.
Syftet med vården är att tillsammans försöka förstå problematiken samt hitta metoder för att stödja den ungas utveckling och uppväxt samt för att övervinna problemen.
Vården kan utföras hos en yrkesperson på mottagning, i skolan eller hemma hos den unga. Träffarna kan ske mer sällan, eller så kan det behövas mer intensiv och frekvent vård.
Behandlingsformer
Familjevård
Familjevård innebär olika målinriktade behandlingsformer för familjen. Familjevården kan omfatta enbart föräldrarna, föräldrarna tillsammans med den unga eller hela familjen beroende på problemet, situationen och vårdformen.
Nätverksarbete
Med nätverksarbete avses allt samarbete mellan de yrkespersoner som på ett eller annat sätt deltar i den unga personens vård, såsom personal från skolan och barnskyddet samt stödpersoner. Nätverksarbetet möjliggör att man kan utbyta information och god praxis mellan alla som deltar i den ungas liv.
Individuell vård
Den individuella vården går ut på att yrkespersonen på tumanhand med den unga går igenom hens situation genom samtal eller olika aktiviteter. Man fokuserar på de problem som har en negativ inverkan på den ungas uppväxt och utveckling. Det är viktigt att det uppstår en förtroendefull relation mellan den unga och yrkespersonen.
Individuell vård kan innebära exempelvis
- samtalsstöd eller psykoterapi
- praktiska övningar för att lära sig hantera symtomen
- funktionell rehabilitering, såsom ergoterapi, psykofysisk fysioterapi eller konstterapi
Gruppvård
Psykiska problem hos unga kan även behandlas i grupp. Gruppvård innebär att personer som upplever liknande utmaningar och specifika problem såsom ångest- eller depressionssymtom tillsammans övar på att övervinna problemet. Man har ofta parallella grupper för de unga och föräldrarna där samma tema behandlas men på lite olika sätt.
Vården av svåra psykiska störningar
Svåra psykiska störningar med grava symtom och klara nedsättningar i funktionsförmågan behandlas inom specialsjukvården. Exempel på sådana störningar är psykossjukdomar, ätstörningar och självskadebeteende.
Ungdomspsykiatrin ansvarar för specialsjukvården för ca 13-17-åringar, och kräver en läkarremiss.
Avdelningsvård
På ungdomspsykiatriska avdelningar vårdas unga som behöver brådskande och intensiv psykiatrisk vård eller vidare undersökningar.
Avdelningsvård erbjuds ifall tillståndet kräver vård och övervakning dygnet runt, såsom då symtomen snabbt förvärras, det är fråga om en svår psykiatrisk störning eller den unga utgör en fara för sig själv eller andra.
Avdelningsvården är familjeorienterad och föräldrarna deltar aktivt i vården. Den unga övernattar antingen hemma eller på avdelningen. Det är ofta möjligt för den unga att gå i skola eller i sjukhusskola.
Läkemedelsbehandling
I samband med vissa störningar och situationer kan man använda läkemedelsbehandling i kombination med den övriga vården. Psykofarmaka för unga skrivs ofta ut inom specialsjukvården eller av en specialläkare, och behovet bedöms alltid individuellt.
Vad om den unga inte vill att föräldrarna deltar i vården?
Det är möjligt att den unga inte vill att föräldrarna deltar i vården. Detta kan bero på meningsskiljaktigheter angående lämplig behandlingsform, eller så kan hen exempelvis vara rädd, skämmas eller känna sig skyldig.
Det kan vara lättare att godkänna föräldrarnas delaktighet ifall den unga görs medveten om
- att man kommer överens på förhand om vad föräldrarna får vetskap om
- att hen har en möjlighet att diskutera med yrkespersonen även på tumanhand
- att föräldrarna vill hjälpa och stöda, och att det inte är för tungt för dem
- att föräldrarna har tid och vill höra hur hen har det
- att föräldrarna inte blir arga eller chockade av att höra hur hen mår
- att föräldrarna inte för vidare hens angelägenheter till andra utan lov
Det är yrkespersonen som avgör ifall en minderårig är kapabel att besluta om sin vård. Man strävar ofta efter att utgå från vad som är bäst för den unga.
Huvudprinciperna är
- att föräldrarna ska vara medvetna om den ungas vård
- att det ofta är nödvändigt att föräldrarna deltar i vården
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Symtomtest
Det finns symtomtest för att bedöma psykiska problem hos unga och vuxna. Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga symtomen är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta situationen.
Egenvårdsprogram
Om du är orolig över din eller ditt barns psykiska hälsa så kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig och familjen att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:
Nätterapi
Personer som är 16 år eller äldre kan få hjälp via nätterapi. Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på uppgifterna och svarar på frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som man har. Nätterapi kräver en läkarremiss.
