Intervention för depression hos unga (IPC-metoden)

En IPC-intervention kan hjälpa dig om du känner dig deprimerad eller nedstämd. IPC är särskilt lämpligt om symtomen är relaterade till människorelationer och funktionsförmågan i vardagen såsom upprepade gräl, ensamhet eller livsförändringar.

IPC är utformat för att förebygga och behandla depressionssymtom. Du behöver inte ha en diagnos för att påbörja IPC.

Olika symtom på depression

• Saker och ting känns inte intressanta eller roliga
• Du blir lätt irriterad eller hamnar i gräl
• Du är ofta ledsen
• Ditt humör varierar kraftigt
• Du har under en lång period känt dig nedstämd
• Du upplever brist på motivation och att det är svårt att få saker gjorda
• Du orkar inte koncentrera dig på uppgifter eller hobbyer
• Du skuldbelägger dig själv
• Du orkar inte träffa någon och drar dig undan
• Du känner dig ensam
• Ditt självförtroende har blivit sämre
• Du har sömnproblem, t.ex. svårt att somna, du vaknar under natten eller sover för mycket
• Du är utmattad och trött
• Din aptit har förändrats
• Du har fysiska symtom såsom huvudvärk, illamående eller muskelsmärta
• Du har återkommande tankar på döden eller vill dö

​Du kan bedöma dina symtom genom att göra ett depressionstest.

Frågor och svar om att inleda IPC

JAG ÄR INTE SÄKER PÅ OM JAG ÄR DEPRIMERAD​

Du behöver inte kunna bedöma detta själv. Du kan till exempel prata med en skolskötare om hur du mår och om IPC skulle kunna hjälpa dig.

​Depressionssymtom kan vara svåra att identifiera på egen hand. Om en familjemedlem, kompis eller lärare säger att de är oroliga för dig kan det vara värt att lyssna på dem. De kan exempelvis ha märkt att du är mer irriterad än tidigare.

Depressionssymtomen kan även vara vaga och diffusa, såsom att man är rastlös eller har svårt att slappna av.

JAG SKULLE VILJA HA HJÄLP, MEN JAG ÄR RÄDD FÖR ATT MINA PROBLEM INTE ÄR TILLRÄCKLIGT STORA

Om du går och funderar på saker för dig själv så blir symtomen och problemen ofta bara värre. Man börjar ofta må bättre snabbare ifall man ber om hjälp i ett tidigt skede innan problemen hopar sig. Det viktigaste är att du inte blir ensam med dina symtom.

Det är svårt att själv kunna bedöma hur svåra ens symtom är. På grund av detta bedömer IPC-arbetaren om IPC kan vara till hjälp för just dig.

Om metoden inte verkar lämplig blir du hänvisad vidare till någon annan form av service. ​Målet är att du ska kunna fortskrida med dina studier, njuta av ditt liv och orka göra roliga saker.

Hur vanligt är depression?

​​​Depressionssymtom är vanliga hos ungdomar. De förekommer hos ungefär var femte ung person. Depression drabbar 5–10 % av ungdomar. Det finns förmodligen också andra i din klass som lider av depressionssymtom.

​​​​Läs mer om depression hos ungdomar (1177.se, en svensk sida).

Vad beror depression på?

​​​Depression kan drabba vem som helst, och orsakas ofta av flera olika faktorer. Utlösande faktorer kan till exempel vara att man blir mobbad, blir lämnad ensam eller upplever stora livsförändringar såsom en flytt, att föräldrarna separerar eller att en familjemedlem blir sjuk eller dör.

Vad är skillnaden mellan att vara ledsen och deprimerad?

Att vara ledsen är en vanlig känsla som hör till livet. Känslan av sorg är ofta övergående, och det finns ofta en specifik orsak till sorgen.

Känslor relaterade till depression är i sin tur mer långvariga och det finns inte lika tydligt någon specifik orsak för känslorna. Depression försämrar också ofta orken i vardagen mer än vad sorg gör.

Depression åtföljs alltid av andra symtom utöver en nedstämd sinnesstämning. Till exempel är självanklagelser, hopplöshet och tankar på döden vanliga vid depression. Ifall man endast känner sig ledsen så förekommer dessa sällan.

Ifall sorgen blir långvarig kan den utvecklas till depression. Om man känner sig ledsen i flera veckor lönar det sig att diskutera detta med en vuxen.

Hur kan man återhämta sig från depression?

​​​De depressiva känslorna kan gå över av sig själv eller med hjälp av stöd från närstående. Om symtomen kvarstår i flera veckor krävs ytterligare stöd eller behandling.

Olika former av samtalsbehandling såsom IPC och längre psykoterapier främjar återhämtningen. Ibland behövs också läkemedelsbehandling. De allra flesta unga återhämtar sig från depression.

Vilka andra problem kan förekomma vid depression?

Depression kan medföra även andra problem såsom ångest, beteendeproblem, självskadebeteende och missbruksproblem. I sådana fall kan det vara nödvändigt att inte bara behandla depressionen utan även få hjälp för de övriga problemen.

När ska man bli orolig över tankar på döden?

​Många unga har tankar på döden. Det är oroväckande ifall du upprepade gånger har tankar om att inte vilja leva, om du har svårt att tänka på något annat än detta, eller om du funderar på självmord.

Tankar på döden är inte farliga och man behöver inte bli rädd för dem. De är dock ett tecken på att man behöver stöd. Därför är det viktigt att berätta om sina tankar för en vuxen. I nödsituationer är det viktigt att ta sig till akuten eller ringa 112.

​Tankar om självskadebeteende eller på döden är inte nödvändigtvis ett hinder för att inleda IPC. IPC-arbetaren bedömer ditt tillstånd och hänvisar dig vid behov till läkare eller någon annan professionell mottagning för att säkerställa att du får tillräcklig hjälp.

Hur vet jag när jag bör ingripa?

Oron för den unga kan vara stor, och det är naturligt för de närstående att reagera på hens symtom och problem. Det kan vara svårt att bedöma situationen eftersom den unga kan bli irriterad över förälderns frågor och verka arg eller fientlig. Föräldern kan ha svårt att avgöra ifall den unga borde lämnas ifred eller om man borde ingripa.

​Det är viktigt att föräldern frågar den unga direkt och öppet om hur hen mår. Man ska inte låta sig avskräckas, även om det kan vara svårt att kommunicera med den unga. Att fråga om depressionssymtom eller självmordstankar ökar inte symtomen.

Faktakunskap och medkänsla hjälper

Den unga kan känna sig bättre om föräldern frågar om symtomen direkt och förhåller sig förstående och lugnt till symtomen. Det är vanligt att man i samband med depressionssymtom även känner skuld, och en skuldbeläggande diskussion kan därmed förvärra situationen.

Att få information om depressiva symtom, hur vanliga de är, behandling och återhämtning kan hjälpa den unga. Mer information finns i slutet av detta avsnitt.​​

Ifall man är orolig över hur ens barn mår är det förälderns uppgift att se till att hen får hjälp. Man kan be om hjälp och råd från skol- och elevhälsan eller en vårdcentral.

Förändringar i vardagen

​För en deprimerad person kan det vara svårare än tidigare att hantera vardagliga saker och sysslor. Med tanke på återhämtningen kan det vara nödvändigt att minska på mängden påfrestningar och det ansvar den unga måste ta på sig.  Föräldern kan tillsammans med den unga fundera över vilka saker man kunde lämna bort samt vad som är viktigt att upprätthålla och bevara i vardagen.

​Det är också viktigt att föräldern tar hand om sitt eget välbefinnande och kommer ihåg att göra saker som är trevliga och viktiga för hen själv.​​​​

Att inleda IPC

Målet med IPC är att förstärka den ungas nära relationer och redan existerande goda handlingssätt. Återhämtning är ett lagarbete, och därför spelar föräldrarna en särskilt viktig roll i en ung persons återhämtning. Det är därför man i IPC samarbetar med föräldrarna.

I praktiken kan samarbetet innebära att man deltar i möten eller telefonsamtal med IPC-arbetaren. Man kommer överens med den unga om att inkludera föräldrarna. Man diskuterar med föräldrarna om svåra situationer för att hitta fungerande sätt att hantera irritation, sorg och andra svåra känslor.​​

Om man överväger IPC inleder man med att boka ett separat bedömningsbesök. Besöket förutsätter inte att den unga förbinder sig att påbörja en vårdperiod. Under mötet får den unga mer information om IPC, och beslutet att inleda perioden fattas tillsammans med den unga. Inledning av IPC förutsätter att den unga själv vill det.​​

Mer information

​Guide (på finska) för föräldrar till deprimerade ungdomar​​​ (FinFami)

​Anvisningar till föräldrarna​​ (Hälsobiblioteket)