Skip to main content

Efterlevandestöd vid självmord

Denna sida innehåller information för efterlevande, dvs. personer som har förlorat en närstående genom självmord. Det är viktigt att inte bli ensam med sorgen.

Det finns hopp för alla som lider så länge de fortfarande är i livet. Det är dock inte möjligt att förhindra alla självmord. Ibland rinner tiden ut.

Det finns hjälp och stöd att få

Om en närstående har begått självmord ska man inte hålla det för sig själv, utan söka samtalshjälp exempelvis via:

  • hälsostationen
  • företagshälsovården
  • skol- eller studiepsykologen
  • kamratstödsorganisationer
  • Mieli rf:s kristjänster.

Sorgbandet rf är en nationell kamratstödsorganisation som erbjuder stöd och information för närstående till personer som begått självmord. Även Mieli rf erbjuder till exempel kamratstödsgrupper för efterlevande.

Det går att söka hjälp även efter en lång tid

Om man känner sig tyngd av förlusten så kan man söka hjälp även om det har gått flera år eller årtionden sedan det som hände. Det är viktigt att vid behov göra rum för att bearbeta förlusten och de känslor som fortsättningsvis kommer upp till ytan.

Ifall man i barndomen varit med om en förlust genom självmord så kan det senare ofta väcka olika slags känslor i olika skeden av livet och få nya dimensioner.

Vanliga tankar och känslor hos efterlevande

En förlust genom självmord liknar på många sätt förlusten vid andra dödsfall, men det förekommer vissa särdrag som presenteras nedan.

Självdestruktiva tankar

Efterlevande har en ökad risk för att få självdestruktiva tankar samt för självskadebeteende. Det är därför viktigt att man med låg tröskel själv söker hjälp och stöd. Ifall du har självdestruktiva tankar ska du prata öppet om dem när du söker hjälp.

Behov av att förstå anledningarna till självmordet

Efterlevande har ofta ett stort behov av att förstå varför den som har begått självmord gjorde det. Anledningarna är alltid komplicerade och mångfacetterade, och man kan inte alltid hitta någon orsak som går att förstå. Att acceptera detta kan vara ett viktigt steg mot att kunna leva i försoning med sorgen.

Svårt att acceptera det som hänt

Efterlevande har ofta svårt att acceptera att den som har begått självmord har valt den lösningen. Detta kan väcka exempelvis stark ilska och frustration.

Det blir svårare att acceptera det som har hänt om andra är dömande mot personen som har begått självmord eller på något sätt skuldbelägger de närstående. 

Ilska och skuld

När en närstående plötsligt går bort uppstår ofta förutom sorg och chock även känslor av ilska och skuld. Dessa känslor är oerhört vanliga, och de kan ibland vara mycket starka och långvariga.

Skam

En förlust genom självmord ger ofta även upphov till skamkänslor. Det kan påverka ens benägenhet att söka stöd och möjligheten att återhämta sig.

Attityderna till psykiska problem och självdestruktivitet har blivit mer öppna. Trots det är det många som är rädda för att andra ska vara avvisande mot de efterlevande eller det som hänt.

Att prata om det gör det lättare att hantera tankarna och känslorna

Den bästa hjälpen för de svåra tankar och känslor som en förlust genom självmord orsakar är oftast att ha tillgång till en medkännande lyssnare.

Det är viktigt att man kan prata med en person som tillåter motstridiga funderingar och känslor och som inte tar för mycket ställning till dem eller bortförklarar förlusten. Man kan hitta någon som vill lyssna i sin närmaste krets och via organisationer eller hälso- och sjukvården.

Kom ihåg

Det är viktigt för de som blir kvar och sörjer att förstå att en person som är i ett självdestruktivt tillstånd förlorar sin förmåga att tänka klart. Fokuset kretsar kring den psykiska smärtan, och det går till exempel inte att föreställa sig att de närstående skulle bry sig.

Detta betyder inte att den som begick självmord hade svårt att se de närståendes omtanke under andra stunder.

Vanliga reaktioner i krissituationer

Hur man reagerar i krissituationer är mycket individuellt. Man ska inte, och behöver inte heller, jämföra sina reaktioner med andras upplevelser.

  • I det första skedet av förlusten kan känslorna variera mycket och även vara överraskande. Känslorna kan komma i vågor. Ibland kan man känna sig helt tom.
  • Förlusten är ofta en starkt fysisk upplevelse. De fysiska känningarna kan vara till exempel att man känner sig avdomnad, rastlös, oerhört utmattad eller uppjagad. Det kan göra ont i kroppen och man kan ha olika kroppsliga (psykosomatiska) symtom.
  • Det är viktigt att säkerställa att man får tillräckligt med näring och vila, eftersom kroppen inte nödvändigtvis i detta tillstånd kommunicerar dessa behov.
  • Man ska undvika att använda rusmedel eftersom det trasslar till återhämtningsprocessen.

Alla har rätt till sina känslor

Ett självmord påverkar alltid ett stort antal människor. Förlusten påverkar familjemedlemmar, vänner och släktingar, men också till exempel studie-, arbets- och föreningsgemenskapen samt de personer som har vårdat den avlidne.

Man kan ibland undra ifall man har rätt att känna som man känner, eller om man har rätt att behöva stöd. Den här typen av reflektioner dyker ofta upp ifall personen inte hörde till den närmaste kretsen, såsom familjen. Alla har dock rätt till sina känslor och till stöd.

Minneslista för de efterlevande

  • Är och drick regelbundet.
  • Undvik rusmedel.
  • Vila och sov tillräckligt.
  • Försök fortsätta med vardagsrutiner och fritidsintressen.
  • Lugna ner kroppen och psyket genom att vara utomhus.
  • Våga be om och ta emot hjälp.
  • Prata öppet om det som har hänt.

Hur stöder man en person som förlorat en närstående genom självmord?

Materialet på Sorgbandets webbplats och projektet Surevan kohtaaminens (att bemöta en sörjande) webbplats erbjuder råd för till exempel lärare, chefer, studie- eller arbetskamrater, eller någon annan som möter en person som varit med om en förlust genom självmord. När man har kunskap är det lättare stöda på rätt sätt.

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapi

I huvudsak för personer över 16 år. Du behöver en remiss och bankkoder.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Nätterapin för unga med social fobi är avsedd för 13–17-åringar. De övriga nätterapierna är avsedda för personer över 16 år.

Du kanske också är intresserad av