Information om lindriga hallucinationer och vanföreställningar

Det är ganska vanligt med lindriga hallucinationer och vanföreställningar. Ungefär 20 % av personer under 13 år upplever sådana. Ungefär 7 % av personer som är 18 år eller äldre upplever sådana.  

Hur uppstår hallucinationer? 

Hallucinationer och sinnesförvrängningar kan förekomma i alla sinnen: syn, hörsel, lukt, smak och känningar i kroppen. 

Vid den här typen av sinnesförvrängningar är ens perceptioner förändrade eller förvridna.  

En hallucination innebär att man uppfattar något som inte finns i verkligheten. Hallucinationer kallas också för sinnesvillor.  

Vad är vanföreställningar? 

Vanföreställningar är tankar och övertygelser som inte stämmer. De handlar oftast om helt vanliga saker. 

Hur intensiva vanföreställningarna är kan variera från att man har lindriga misstankar till att man är fullständigt övertygad om något. 

Exempel på vanföreställningar: 

• ökad paranoia och tro på att andra vill en något ont 
• besynnerliga eller främmande tankar 
• en upplevelse av att man är väldigt speciell eller någon annan än man egentligen är. 

Förutom hallucinationer och vanföreställningar kan psykosliknande symtom även innebära att man är förvirrad och splittrad. Det kan vara svårt att tänka och prata, och man kan blanda ihop ord.  

Är det en psykos? 

Att man upplever lindriga hallucinationer och konstiga upplevelser innebär oftast inte att man skulle ha en psykotisk sjukdom. Med psykos avses ett tillstånd där hallucinationerna och vanföreställningarna är långvariga och märkbart intensiva. 

Lindriga hallucinationer och vanföreställningar är inte i sig en diagnostiserbar sjukdom, utan en samling egendomliga upplevelser. De diagnostiseras inte som en psykos ifall de inte är så intensiva att de utgör ett betydande hinder i vardagen. 

Den som upplever lindriga hallucinationer och vanföreställningar inser att det hen upplever inte nödvändigtvis är sant. 

Den som har en psykos har däremot märkbara svårigheter att skilja på vad som är sant och inte.  

Vad får symtomen att öka eller minska? 

Stress, sömnsvårigheter och rusmedel kan leda till mera lindriga hallucinationer och vanföreställningar. Balans i livet och en stabil livssituation kan utgöra skyddande faktorer, även om man har en biologisk predisposition för att uppleva symtom. 

Faktorer som kan öka eller förstärka lindriga hallucinationer eller vanföreställningar: 

• individuella egenskaper, såsom ärftlighet 
• situationsspecifika faktorer, såsom stress 
• rusmedelsbruk 
• sömnbrist. 

Vad kan jag själv göra? 

Var lugn inför dina upplevelser 

Det spelar roll hur man själv förhåller sig till de egendomliga upplevelserna. Om man ser dem som katastrofer, verkliga händelser eller ett tecken på att man har förlorat förståndet, så kan de leda till ångest och begränsa livet. 

Det hjälper om man kan se upplevelserna som sinnesförvrängningar, hallucinationer eller vanföreställningar. Man kan till exempel tänka: “Det här är bara en produkt av mitt psyke. Det är ingen fara.” 

Ett egenvårdsprogram för arbete på egen hand  

I egenvårdsprogrammet för lindriga hallucinationer och vanföreställningar får du information om psykosliknande symtom och verktyg för att minska på den negativa inverkan som symtomen ger upphov till. 

Du kan använda egenvårdsprogrammet  

• på egen hand  
• medan du väntar på övrig vård  
• som tillägg till övrig vård  
• när den övriga vården har avslutats.  

Berätta för andra hur du mår   

Ibland hjälper det att prata med en närstående eller vän. Dina närstående har kanske också märkt av dina symtom.  

Även om det kan kännas svårt att prata om det, så kan det stöd man får från andra leda till att man mår bättre och att man får klarhet i sina tankar.

Ta hand om dig själv  

Hur välfungerande vardagen är har en stark inverkan på det psykiska välbefinnandet.  

När du känner att du mår bra löper vardagen smidigt utan större ansträngning. Dessutom främjar vardagliga rutiner och en regelbunden dygnsrytm även hälsan överlag.  

Du kan påverka ditt välbefinnande med hjälp av väldigt enkla saker varje dag. Motion, sömn och att uppleva välbehag utgör viktiga byggstenar i vardagen. Andra människors närvaro och att ha sociala kontakter är viktigt. Kvaliteten på det dagliga intaget av näring har också en stor inverkan på sinnesstämningen.