Ätsvårigheter hos ett litet barn

Ätsvårigheter uppstår framför allt i vid olika övergångar, såsom att man övergår från amning eller nappflaska till att äta puré eller mos, från mycket finfördelad puré eller mos till lite grövre mat eller då barnet går från att ha blivit matat till att äta själv.

Att barnet uppvisar ätsvårigheter kan väcka oro hos föräldrarna och göra måltiderna påfrestande.

För information om ätstörningar hos äldre barn, se sidan Information om ätstörningar.

Vilka faktorer kan bidra till ätsvårigheter?

Det förekommer ofta många olika faktorer bakom ätsvårigheter hos små barn. Faktorerna påverkar varandra och kan vara biologiska, funktionella, utvecklingsmässiga, beteendemässiga eller psykologiska. De kan även relatera till samspelet mellan barnet och föräldern.

Fysiska orsaker

Barnet kan ha svårt att äta på grund av problem med att styra munnens motorik eller så kan det förekomma störningar i munnens eller svalgets funktion.

Sensoriska processeringssvårigheter 

Barnet kan ha sensoriska processeringssvårigheter i munnen och svalget som gör det svårt för barnet att äta. I dessa fall väljer barnet selektivt vad hen äter eller inte äter baserat på matens smak, lukt, utseende, konsistens eller temperatur.

Ett barn med sensoriska processeringssvårigheter kan ibland även äta mat som hen undviker. Hen kan även växa i normal takt, men föräldrarna kan ändå oroa sig ifall barnet få i sig tillräckligt med olika näringsämnen.

Temperament

Barnets temperament kan bidra till att hen anpassar sig långsamt till olika situationer. Detta innebär att det kan vara skrämmande och ta en lång tid för barnet att prova på ny sorts mat.

Även barn med häftigt temperament som ofta reagerar snabbt kan ha svårt att prova på ny sorts mat. De kan under måltiden visa sina känslor starkare än andra barn eller vara irritabla.

Ifall det förekommer temperamentskillnader mellan barnet och föräldern så kan detta ha en negativ inverkan på samspelet under måltiderna.

Svårigheter med att reglera aktivitetsnivån 

Förmågan att reglera sin aktivitetsnivå utvecklas fortfarande hos ett litet barn. Därför kan det vara svårt för barnet att reglera sig själv för att uppnå ett lämpligt tillstånd för att kunna äta.

Barnet kan till exempel vara för upprört eller trött. Hen kan ha svårt att koncentrera sig på att äta. I dessa situationer behöver barnet stöd från en vuxen för att kunna lugna ner sig och fokusera på maten.

Problem i samspelet mellan barnet och föräldern 

Det kan förekomma problem i samspelet mellan barnet och föräldern som ökar eller upprätthåller barnets ätsvårigheter.

Hur tar sig ätsvårigheterna uttryck?

Ätsvårigheter hos små barn kan innebära att barnet har dålig aptit, äter selektivt eller är rädd för att äta. Det är viktigt att identifiera orsakerna bakom problemen så att man kan hjälpa barnet på rätt sätt.

Barnets aptit varierar enligt tillväxtfasen. Aptiten kan även påverkas av att barnet är sjukt.

Ett barn med selektivt ätande ska få bekanta sig med ny sorts mat i små steg och med alla sinnen.

Ifall barnet är rädd för att äta ska man inte fokusera på att öva på att vara hungrig eller mätt. Vid måltiderna ska man använda sig av vad som helst som minskar på den mängd ångest och rädsla barnet upplever.

Vad hjälper vid ätsvårigheter? 

Stöd barnet att lära sig reglera ätandet

Då barnet lär sig att känna igen hunger och mättnad lär sig hen även att reglera sitt ätande. Barnet lär sig att reglera sitt ätande stegvis, tillsammans med föräldern. Du kan hjälpa barnet genom att verbalisera dina observationer under situationen.

Att äta regelbundet vid specifika tider hjälper barnet att känna igen hunger och mättnad. Olika former av underhållning kan däremot distrahera barnet och påverka förmågan att känna igen signalerna.

Det är den vuxnas uppgift att bestämma vad barnet ska äta samt när och var det sker. Barnet bestämmer i sin tur hur mycket hen äter.

Gör måltiden till en positiv upplevelse

Se till att måltiderna är trevliga och avslappnade situationer med fokus på samspel. Ha en positiv inställning till ätande och matstunderna.

Introducera nya smaker och rätter i små steg. Tvinga eller truga inte barnet att smaka på något.

Lägg upp små portioner på en tallrik. Barnet känner sig nöjt när hen klarar av att äta upp allt.

Var en god rollmodell

Ät tillsammans. Gemensamma måltider ger barnet en modell för hur man äter.

Utforska tillsammans

Lägg upp de olika maträtterna skilt på tallriken så att barnet ser vad som erbjuds. Bekanta er med nya födoämnen på ett lekfullt sätt. Använd sinnena: titta, rör, dofta och lyssna.

Metoder ur egenvårdsprogrammet

Bekanta dig även med egenvårdsprogrammet för barn som har problem med ätandet. Programmet innehåller mera information samt olika övningar som du kan använda för att hjälpa både barnet och dig själv vid matstunderna.