Skip to main content

ADHD hos barn

Aktivitets- och uppmärksamhetsstörningen ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som försämrar funktionsförmågan. De centrala symtomen på ADHD är ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet.

Symtom på ADHD hos barn

Symtombilden vid ADHD påverkas av barnets ålder samt utvecklingsstadium. Hos små barn utgörs symtomen ofta främst av rastlöshet och hyperaktivitet. ADHD kan även orsaka sömnproblem och beteendemässiga symtom såsom irritabilitet och problem i kompisrelationerna.

Det finns tre olika former av ADHD beroende på vilka de huvudsakliga symtomen är:

  • kombinerad form (ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet)
  • ouppmärksam form (ingen hyperaktivitet eller impulsivitet)
  • hyperaktiv-impulsiv form (ingen ouppmärksamhet).

Symtomen förekommer i flera olika situationer, men inte nödvändigtvis alltid. Enskilda symtom, framför allt hos små barn, kan även bero på andra orsaker, såsom nervositet, entusiasm eller trötthet.

Hur påverkar ADHD skolgången?

Koncentrationssvårigheterna kan leda till att barnet måste anstränga sig orimligt mycket för att klara av skolgången och kunna prestera.

Exempel på barnets beteende:

  • att vara motoriskt rastlös, känslig för yttre störningar och ofta även att själv uppvisa ett störande beteende
  • att svara på frågor utan att komma ihåg att räcka upp handen
  • att högt kommentera vad andra gör och säger
  • att ha svårt att ta till sig mångfacetterade anvisningar som ges till hela klassen
  • att ha svårt att påbörja uppgifter samt att göra slarvfel
  • att raster, förflyttningar och mer fria lektioner är de svåraste eftersom dessa situationer saknar klara instruktioner
  • att vara försjunken i egna tankar under lektionen utan att vuxna uppmärksammar detta
  • att tappa bort eller glömma saker på fel plats.

Hur vanligt är ADHD?

ADHD förekommer hos 4–7 procent av personer i åldern 6 till 18 år. Diagnosen ADHD är vanligare hos pojkar än hos flickor. Det har dock observerats att ADHD hos flickor oftare inte identifieras.

Hos vuxna är förekomsten 2–3 %. Förekomsten är högre hos män än hos kvinnor.

Symtomen på ADHD kan hos många lindras, ändra form, minska eller avta med åldern. Hos de flesta förekommer symtom på ADHD fortfarande i vuxen ålder, men de uppfyller inte nödvändigtvis längre kriterierna för en diagnos.

Vad kan orsaka ADHD?

Ärftlighet spelar en viktig roll i förekomsten av ADHD. Det är vanligt att både barnet och hens förälder har ADHD.

I samband med ADHD har man kunnat observera strukturella och funktionella avvikelser i det centrala nervsystemet. Man har dock inte ännu helt kunnat klargöra vad som orsakar störningen.

Risken för ADHD kan öka exempevis på grund av syrebrist hos fostret eller att fostret utsatts för moderns svåra stress, rökning eller alkohol- eller droganvändning.

Hur behandlas ADHD?

De huvudsakliga behandlingsmetoderna består av olika stödåtgärder, psykosociala behandlingsmetoder och läkemedelsbehandling.

Målet med behandlingen är att lindra de negativa följder som symtomen på ADHD orsakar och förbättra funktionsförmågan. Vårdplanen utarbetas individuellt.

I vården av barn och ungdomar är det viktigt att de vuxna får vägledning  i användningen av metoder som stöder barnets funktionsförmåga hemma, inom barndagvården och i skolan. Det är nödvändigt att föräldrarna får vägledning.

Barn behöver ofta stödåtgärder och specialundervisning för att hjälpa dem hantera vardagen på dagis eller i skolan. Stödåtgärderna ska inledas så snart man upptäcker problem med funktions- eller inlärningsförmågan som är relaterade till ouppmärksamhet eller hyperaktivitet.

Ibland krävs handledning och rehabilitering som utförs av en psykolog eller tal-, ergo- eller fysioterapeut. En stödperson eller -familj kan även vara till hjälp. Att använda sig av olika stödåtgärder förutsätter inte att barnet har en diagnos.

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din eller ditt barns psykiska hälsa så kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig och familjen att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammen för:

Symtomtest

Det finns symtomtest för att bedöma psykiska problem hos unga och vuxna. Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga symtomen är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta situationen.

Nätterapier

Personer som är 16 år eller äldre kan få hjälp via nätterapi. Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på uppgifterna och svarar på frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som man har. Nätterapi kräver en läkarremiss.

Du kanske också är intresserad av