Symtomtest för paniksymtom (PDSS-SR)

Välj det svarsalternativ som bäst beskriver dina upplevelser under den gångna veckan.

Några av frågorna nedan hänvisar till panikattacker eller attacker med mildare symtom. Båda dessa åtföljs av åtminstone fyra av de symtom som anges nedan. En panikattack avser en plötslig upplevelse av rädsla eller obehag. För att det ska anses vara en plötslig attack måste symtomen nå sin kulmen inom 10 minuter. Attacker med mildare symtom har inte samma tidskriterium.

Eventuella symtom på en attack inkluderar:

• förhöjd puls eller hjärtklappning
• svettning
• darrning eller skakning
• andnöd
• illamående
• känsla av att kvävas
• overklighetskänslor
• domningar eller stickningar
• frossa eller värmevallningar
• rädsla för att tappa kontrollen eller att bli galen
• rädsla för att dö
• yrsel eller svimningskänsla
• bröstsmärta eller en obehaglig känsla i bröstet.

• Testet räknar ut poängen automatiskt, men du kan också se poängen för respektive svar i anslutning till svarsalternativen.
• Det totala poängantalet är summan av poängen från dina svar.
• Frågorna (7 stycken) poängsätts från 0 till 4, och intervallet för totala antalet poäng är 0–28 .

Poängantalet tyder på att du inte har några betydande paniksymtom. 

Tillfälliga känslor av rädsla och panik är en naturlig och normal del av livet. Syftet med rädsla och panik är att förbereda oss för att handla effektivt i hotfulla situationer. 

Enstaka panikattacker är ganska vanliga och cirka 10–15 procent av människorna upplever en sådan någon gång i livet. En panikattack kan uppstå till exempel i en plötslig stressig situation eller vara en reaktion på en långvarigare negativ livsförändring, såsom en skilsmässa. Att dricka för mycket alkohol eller kaffe kan också utlösa en panikattack. 

Om panikattacken inte återkommer och rädslan för nya attacker inte börjar dominera livet, finns det vanligtvis inget behov av professionell hjälp. Men även en enda panikattack kan vara en mycket påfrestande upplevelse, och det kan vara bra att diskutera den med de närstående. 

Om du fortfarande mår psykiskt dåligt trots att du enligt testet inte uppvisar några paniksymtom, kan symtomen vara kopplade till något annat psykiskt problem. Paniksymtom kan uppstå till exempel i samband med generaliserad ångest eller en för stor alkoholkonsumtion. Det finns specifika test för dessa problem bland Psykportens symtomtest.

Detta poängantal tyder på obetydliga paniksymtom. 

I en panikattack förbereder sig vår kropp för att reagera på en hotfull situation, även om det i verkligheten inte finns något yttre hot. När kroppen plötsligt går in i ett larmtillstånd orsakar detta fysiska symtom, såsom hjärtklappning, snabbare andning, svettning och skakningar. I en panikattack kombineras dessa fysiska symtom vanligtvis med psykiska symtom, såsom ångest, en önskan att fly, rädsla för att dö samt känslan av att tappa kontrollen eller att bli galen. Men trots de kraftiga symtomen är panikattacker helt ofarliga. 

Enstaka panikattacker är ganska vanliga och cirka 10–15 procent av människorna upplever en sådan någon gång i livet. En panikattack kan uppstå till exempel i en plötslig stressig situation eller vara en reaktion på en långvarigare negativ livsförändring, såsom en skilsmässa. Att dricka för mycket alkohol eller kaffe kan också utlösa en panikattack. 

Om panikattackerna är återkommande eller symtomen eller rädslan för dem börjar störa vardagen kan självträning för att övervinna panikattacker vara till nytta. Du kan använda Egenvårdsprogrammet för panik som hjälpmedel. Målet med egenvårdsprogrammet är också att bli av med rädsla och undvikandet av situationer som förknippas med paniksymtom. 

Panikattacker kan också vara relaterade till något annat psykiskt problem än till det egentliga paniksyndromet. Paniksymtom kan uppstå till exempel i samband med generaliserad ångest eller en för stor alkoholkonsumtion. Det finns specifika test för dessa problem bland Psykportens symtomtest.

Detta poängantal tyder på lindriga paniksymtom. 

I en panikattack förbereder sig vår kropp för att reagera på en hotfull situation, även om det i verkligheten inte finns något yttre hot. När kroppen plötsligt går in i ett larmtillstånd orsakar detta fysiska symtom, såsom hjärtklappning, snabbare andning, svettning och skakningar. I en panikattack kombineras dessa fysiska symtom vanligtvis med psykiska symtom, såsom ångest, en önskan att fly, rädsla för att dö samt känslan av att tappa kontrollen eller att bli galen. Men trots de kraftiga symtomen är panikattacker helt ofarliga. 

Enstaka panikattacker är ganska vanliga och cirka 10–15 procent av människorna upplever en sådan någon gång i livet. Om panikattacker börjar återkomma och symtomen eller rädslan för dem börjar störa vardagen kan det vara fråga om en psykisk störning som kallas paniksyndrom. Den egentliga diagnosen grundar sig alltid på en läkarundersökning, endast utifrån detta test kan inga långtgående slutsatser dras. 

Vård 

Du kan bli av med panikattacker och en eventuell panikstörning. Med hjälp av Egenvårdsprogrammet för panik kan du lära dig sätt att kontrollera panikattacker. Målet med självträning är också att lindra rädsla och undvikande beteende som förknippas med panikattacker. 

Om du inte mår bättre av att prata med dina närstående och av att träna på egen hand, bör du anlita professionell hjälp. Mer information om att söka vård finns i delen Mentalvårdstjänster.  

Ett vårdalternativ för lindriga paniksymtom är nätterapi. I nätterapin bearbetas paniksymtom med hjälp av olika övningar och med stöd av en nätterapeut. Du behöver en läkarremiss för nätterapin 

Andra problem 

Panikattacker kan också vara relaterade till något annat psykiskt problem än till det egentliga paniksyndromet. Paniksymtom kan uppstå till exempel i samband med generaliserad ångest eller en för stor alkoholkonsumtion. Du hittar specifika tester för dessa problem bland Psykportens symtomtest.

Detta poängantal tyder på måttliga paniksymtom.

I en panikattack förbereder sig vår kropp för att reagera på en hotfull situation, även om det i verkligheten inte finns något yttre hot. När kroppen plötsligt går in i ett larmtillstånd orsakar detta fysiska symtom, såsom hjärtklappning, snabbare andning, svettning och skakningar. I en panikattack kombineras dessa fysiska symtom vanligtvis med psykiska symtom, såsom ångest, en önskan att fly, rädsla för att dö samt känslan av att tappa kontrollen eller att bli galen. Men trots de kraftiga symtomen är panikattacker helt ofarliga.

När paniksymtomen är måttliga omfattar panikattackerna ofta ett antal andra symtom som påverkar livet negativt. Panikattacker är obehagliga och därför kan man börja bli rädd för dem i förväg. Detta kan leda till att man undviker situationer och aktiviteter som kan utlösa en panikattack. Undvikande beteende kan avsevärt begränsa livet och hindra till exempel människorelationer och arbetsförmågan.

Detta poängantal tyder på att paniksymtomen kan höra ihop med en diagnostiserbar störning som kallas paniksyndrom. Den egentliga diagnosen grundar sig dock alltid på en läkarundersökning, endast utifrån detta test kan inga långtgående slutsatser dras.

Vård

Du kan bli av med panikattacker och en eventuell panikstörning. Med hjälp av Egenvårdsprogrammet för panik kan du lära dig sätt att kontrollera panikattacker. Målet med självträning är också att lindra rädsla och undvikande beteende som förknippas med panikattacker.

Om du inte mår bättre av att prata med dina närstående och träna på egen hand, bör du anlita professionell hjälp. Mer information om att söka vård får du i delen Mentalvårdstjänster.

Ett vårdalternativ för måttliga paniksymtom är nätterapi. I nätterapin bearbetas paniksymtom med hjälp av olika övningar och med stöd av en nätterapeut. Du behöver en läkarremiss för nätterapin

Andra problem 

Panikattacker kan också vara relaterade till något annat psykiskt problem än till det egentliga paniksyndromet. Paniksymtom kan uppstå till exempel i samband med generaliserad ångest eller en för stor alkoholkonsumtion. Du hittar specifika test för dessa problem bland Psykportens symtomtest.

Detta poängantal tyder på svåra paniksymtom. 

I en panikattack förbereder sig vår kropp för att reagera på en hotfull situation, även om det i verkligheten inte finns något yttre hot. När kroppen plötsligt går in i ett larmtillstånd orsakar detta fysiska symtom, såsom hjärtklappning, snabbare andning, svettning och skakningar. I en panikattack kombineras dessa fysiska symtom vanligtvis med psykiska symtom, såsom ångest, en önskan att fly, rädsla för att dö samt känslan av att tappa kontrollen eller att bli galen. Men trots de kraftiga symtomen är panikattacker helt ofarliga. 

När paniksymtomen är svåra omfattar panikattackerna ofta ett antal andra symtom som påverkar livet negativt. Panikattacker är obehagliga och därför kan man vara rädd för dem i förväg. Detta kan leda till att man undviker situationer och aktiviteter som kan utlösa en panikattack. Undvikande beteende kan avsevärt begränsa livet och hindra till exempel människorelationer och arbetsförmågan. 

I den situation som detta poängantal beskriver kan paniksymtomen höra ihop med en diagnostiserbar störning som kallas paniksyndrom. Den egentliga diagnosen grundar sig dock alltid på en läkarundersökning, endast utifrån detta test kan inga långtgående slutsatser dras. 

Vård

Panikstörningar kan behandlas. Om du ännu inte har en vårdkontakt i en situation som detta poängantal tyder på, rekommenderas det att du kontaktar en yrkesperson inom hälso- och sjukvården. Mer information om att söka vård finns i delen Mentalvårdstjänster.  

Ett vårdalternativ för paniksymtom är nätterapi. I nätterapin bearbetas paniksymtom med hjälp av olika övningar och tillsammans med en nätterapeut. Du behöver en läkarremiss för nätterapin 

Andra problem 

Panikattacker kan också vara relaterade till något annat psykiskt problem än till det egentliga paniksyndromet. Paniksymtom kan uppstå till exempel i samband med generaliserad ångest eller en för stor alkoholkonsumtion. Du hittar specifika tester för dessa problem bland Psykportens symtomtest.